Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Undén, Östen: De mänskliga rättigheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förklaringen är uppställd mera såsom en redogörelse för vad redan
uträttats av sovjetmakten än såsom en lagstiftande akt. Det uppräknas
en rad av socialiseringsåtgärder, vilka voro "de första stegen" i
bolsje-vikrevolutionen samt dessutom krav på "beväpning av arbetare och
bönder, avväpning av de besittande klasserna" och på en allmän
arbetsplikt. En väsentlig del av deklarationen handlar om sovjetrepublikens
utrikespolitik. Republiken står i förhållande till andra folk på samma
principiella grundval som första Internationalen, d. v. s. den erkänner
"sanning, rättfärdighet och sedlighet som grundval för sitt förhållande
till hela mänskligheten". Den hävdar vidare, att "där en medlem av
mänskligheten kränkts, är hela mänskligheten kränkt". Republiken
förklarar "icke endast i ord, utan även i handling" krig mot kriget och
har givit avkall på alla erövringar och annexioner. Den har "för
att bekräfta sina avsikters uppriktighet öppet brutit mot den hemliga
diplomatins och de hemliga avtalens politik" och står framdeles
"oryggligt" på denna ståndpunkt. Slutligen utmynnar förklaringen i
uppställandet av en rad plikter, åläggande arbetarna att kämpa mot
kapitalismens herravälde och för en ökad produktion. Särskilt märkes
dessutom skyldigheten att försvara sovjetrepubliken "av alla krafter, ja,
med själva livet".
Det är, som man finner, mera fråga om den ryska statens moraliska
personlighet och om dess krav på medborgarna än om dessas
"mänskliga rättigheter" gentemot staten. Deklarationen skiljer sig alltså till
själva sin idé från andra rättighets förklaringar.
Emellertid saknas icke alldeles den vanliga katalogen på rättigheter
i rysk författning. I inledningen till konstitutionen proklameras
samvetsfriheten, yttrande- och tryckfriheten, församlingsfriheten,
föreningsfriheten, asylrätten, jämlikheten, (jämte förpliktelser, såsom
arbete och allmän värnplikt). Här ha vi sålunda individens
frihetsområde, skyddat mot staten och dess myndigheter.
Så långt ha de västerländska rättighetsdeklarationerna tjänat som
förebilder. Men vid granskningen av dessa förebilder synas
sovjetsmaktens lagstiftare ha gjort samma reflexion som, enligt vad det
berättas, de styrande i vissa halvciviliserade statef, vilka kopierat
europeiska strafflagar. De ha upptagit den noggranna beskrivningen
och uppräkningen av brotten — tillkommen för att förebygga
godtyckliga straff å handlingar, som icke vore i förväg straffbelagda — men
ha känt det som en obegriplig ofullständighet i en strafflag, att den ej
skulle möjliggöra straffande av misshagliga personer i andra än
uppräknade fall. Därför ha de fyllt denna lucka genom en allmän
bestämmelse, att om någon i övrigt gör sig skyldig till något kanaljeri, skall
han hemfalla åt lämpligt straff.
— 276 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
