Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, nov.-dec. 1920 - Möller, Gustav: Världsrevolutionens utsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV MÖLLER: VÄRLDSREVOLUTIONENS UTSIKTER.
321
fattningens omstörtande. På en
orgeschkupp komma de utan tvivel att
svara med alla till buds stående
medel — det enklaste och mest
effektiva är naturligtvis generalstrejken.
Generalstrejkens proklamerande är
då också den öppna kampen på liv
och död mellan det borgerliga
samhället och arbetareklassen. Att
profetera om utgången av en sådan strid
vore både lönlöst och meningslöst.
Det enda man kan förutse är att
kampen skulle bliva oerhört härd och
komma att verka fullständigt
upplösande på Tysklands ekonomiska liv,
som nu ändå är på bättringsvägeii.
Och man kan vidare förutse, att
vilkendera parten som än skulle segra,
så skulle följderna bli ödesdigra för
Tyskland — måhända för hela
Europa. Det är intet tvivel om att
de ryska bolsjevikernas hela hopp
står till en revolutionär utveckling i
Tyskland. Sett i detta ljus kan man
också begripa Sinovjews yttrande på
ITallekongressen, att Orgesch är
mindre farlig för världsrevolutionen än
Amsterdaminternationalen.
Ja, man skulle vilja tillägga, att
för dem, som önska en
världsrevolution i bolsjevikisk mening bör
Orgesch framstå som det stora hoppet,
medan Amsterdaminternationalen
uppenbarligen tillhör de stora
hindren. Bryter en våldsam storkonflikt
lös i Tyskland, så kan det knappast
undvikas att hela den europeiska
kontinenten råkar i gungning.
Förhållandena äro ju på intet sätt ännu
stabiliserade i de nybildade staterna.
Varje våldsam förändring inom
Tyskland utgör dessutom ett hot mot
Versaillesfreden, som måste sätta
Frankrike i rörelse.
För en segrande monarkistisk
rörelse står näppeligen något annat
medel till buds än att överkorsa
Ver-saillesfördraget och sätta revanchtan7
ken i högsätet. Att denna tanke
skall kunna vinna stor popularitet
kan icke betvivlas, ty hela Tysklands
folk, oavsett partiriktning, är
övertygat att det ekonomiska
återupprättandet av landet icke är möjligt
under Versaillesfredens hårda villkor.
Det är då ganska självklart att ett
försök att spränga det, som anses
vara själva grunden till Tysklands
nuvarande outhärliga tillstånd och
som. anses så att säga galvanisera
detta tillstånd, skall vinna sympatier.
Skall Frankrike begagna sin militära
makt för att tvinga Tyskland till
lydnad mot fördraget, så drages
Polen också in i virveln, ty Polen måste
känna sin existens hotad till livet
av en segrande reaktion i Tyskland,
som kanske inom kort skulle kunna
sluta förbund med en segrande
reaktion i Ryssland.
Alla upplösande krafter i världen
få följaktligen fritt spelrum och vår
världsdels tillfrisknande uppskjutes
på obestämd tid; måhända får
Europa den slutliga nådestöten. Det
måste naturligtvis medgivas att en
annan utveckling är tänkbar.
Frankrike kan kanske under Englands
modifierande inflytande, med hänsyn
till de risker en konsekvent
våldspolitik medför, förmås att avstå från
militärt ingripande mot Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
