Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, nov.-dec. 1920 - Möller, Gustav: Världsrevolutionens utsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV MÖLLER: VÄRLD SR EVOLUTIONENS UTSIKTER. 323
Tyskland gemensamt förd, mot
Frankrike främst riktad agressiv
utrikespolitik skulle antagligen komma
kriget att återuppblossa. Hur långt
Frankrike skulle kunna utnyttja sin
militära överlägsenhet låter sig på
intet sätt bedöma. Säkert skulle
starka krafter inom Frankrike visa
sig ytterst motspänstiga mot ett
förnyat krigstillstånd. Men risken för
att Frankrike och Polen,
Tjeckoslovakien, Tysk-Österrike och Italien
skulle jämte Tyskland ånyo komma
i brand är obestridlig.
Dessa stater utgöra ju emellertid
icke världen och så länge länder som
Schweiz, Holland, Belgien,
Skandinavien, England, Spanien o. s. v.
hålla sig från både kriget och
revolutionen icke ens Europa. Men vad
som skulle till slut kunna växa fram
ur en kontinent i allmän upplösning
tjänar det icke mycket till att orda
om. Hela världens sjukdomstillstånd
skulle i varje fall komma att
förvärras på ett för alla Europas folk
mycket kännbart sätt. Och att även
andra samhällen under en länge
fortsatt allmän kristid kunna råka i
starkare gungning än hittills skulle bara
vara dumt att sluta ögonen för.
Om vi särskilt tänka på
utvecklingen i vårt eget land så finns det
för visso skäl att antaga att vi skola
bevara besinningen och lugnet. Så
tillvida behöva icke precis vi oroa
oss, men det är naturligtvis icke
därför mindre viktigt att söka bilda sig
en föreställning om den allmänna
utveckling i världen, som tecknen tyda
på.
De ryska bolsjevikerna ha världs-
revolutionen på sitt program som en
huvudpunkt. De ha i tre år hållit
sig vid makten i väntan på
världsrevolutionen. Enligt deras
ursprungliga teori skulle världsrevolutionen
komma som en omedelbar följd av
världskriget. Denna deras förväntan
har lika litet gått i fullbordan som
antibolsjevikernas förväntan att
bol-sjevik-Ryssland snabbt skulle
försvinna. B olsje vikledar na i Ryssland
betrakta världsrevolutionen som ett
nödvändigt villkor för sin egen
seger. Därför har deras teori om de
kapitalistiska samhällenas
sammanstörtande i världsrevolutionen icke
kunnat förbliva en abstrakt
åskådning om den historiska utvecklingens
nödvändiga förlopp utan omsatts i
ett utrikespolitiskt
handlingsprogram. Att det "socialistiska
samhällets" tillkomst i Ryssland var en
förtidig födsel har, så vitt jag
kunnat utröna, varit de ledande
bol-sjevikernas uppfattning från första
stund, men de kunde våga
experimentet, emedan de hoppades på stöd
från revolutioner överallt i Europa,
som skulle leda till ett allmänt
upprättande av socialistiska stater. Det
är endast några veckor sedan Lenin
i ett tal konstaterade att
världsrevolutionen icke utbrutit så snabbt, som
han väntat, och att bolsjevikernas
uppgift nu var att finna upp
metoder, varigenom de kunde hålla sig
kvar vid makten i Rysland, till dess
världsrevolutionens stora ögonblick
kom.
Denna lilla framställning har haft
till syfte att kasta en smula ljus över
frågan, huruvida förhoppningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
