- Project Runeberg -  Tiden / Fjortonde årgången. 1922 /
6

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Karleby, Nils: Arbete och inkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

XILS KARLEBY

andra varor i utbyte) som kunde trygga producentens existens, eller
för att ägna sig åt att själv frambringa livsmedel på den forna
skogsjorden, eller, om intetdera av detta vore möjligt, för att draga till
en annan, mera givmild punkt på jordklotet.

Allt detta är schematiskt, men just därför torde det också ställa
i skarp belysning problemets kärnpunkt, det samband mellan arbetet
och vad arbetet ger, som finnes även under en specialiserad och
differentierad varuproduktion, och som i sin grund kvarstår huru än
samhälls- och produktionsorganisationen ändras.

Det är tydligt, att i intetdera ovan skisserade fallet föreligger en
brist pä arbete. Världen står tvärtom i obegränsad vidd öppen för
arbete. Men vad som förelåge t. ex. i det fallet, då
nationalinkomsten sjönke med 20 procent, vore en brist pä arbete, som gäve
samma inkomst som fond. I det fallet, då avsättning överhuvud icke
kunde finnas för mer än hälften av trävarorna till priser som
tryggade livsuppehället för producenterna, skulle det för hälften av
producenterna föreligga brist på arbete med skogsskötsel som gåve
nog för att trygga livsuppehället. Och detta alldeles oavsett
samhällsorganisationens karaktär. Men i intetdera fallet skulle
"arbetslöshet" eller "arbetsbrist" i meningen av "brist på
arbetstillfällen" finnas; en sådan är överhuvud otänkbar. "Arbetslöshet"
är alltid brist på tillgäng till önskad inkomst, icke på arbete. Detta
är ju egentligen en självklarhet; men ur synpunkten av teoretisk
klarhet över det inre sambandet i den moderna
produktionsdifferentieringen är det viktigt att inskärpa detsamma.

Om vi nu återvända till vår bonde, som vi lämnade i den
belägenheten, att på grund av överlägsna medtävlares uppkomst
inkomstmöjligheterna försämrats, skola vi finna, att han även nu kan
vara oss behjälplig att belysa det ofrånkomliga och av alla
samhällsformer oberoende faktum, varpå vi nu äro inne. Antag att han
i penningar uttryckt före förändringen uppskattade frukterna av
sitt arbete på sitt jordstycke till 4,000 kr. pr år, men att han efter
förändringen icke kunde komma högre än till 3,000 — d. v. s. 25
procent mindre. Då kunde han, därest han vore nöjd med den
magrare livsföring detta belopp medgåve, fortsätta med sitt
arbete utan vidare; blott att han själv kanske magrade i samma grad,
som avnämarna fetmade och hade det bättre än förut. Men om han
i stället sade: detta är ett så ringa vederlag för min möda, att jag
icke arbetar för det — vad inträffade då? Då bleve han arbetslös,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1922/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free