Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Karleby, Nils: Arbete och inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,H
NILS KARLEBY
arbetskraft. Funnes det under i övrigt lika omständigheter blott
femhundra arbetare, skulle gränsproduktiviteten ligga vid den
femhundrade punkten, och de återstående femhundra bliva obegagnade.
Gränsproduktiviteten kan således, under i övrigt lika
omständigheter, ökas dels genom en höjning av den allmänna produktivitetsnivån,
dels genom en minskning av antalet personer. Denna
gränsproduktivitet sätter emellertid den "naturliga arbetslönen"; den
kan icke nämnvärt överskridas, emedan då arbetslöshet
uppstår för de sista arbetarna — eller ingenjörerna,
grosshandlarna, fabrikörerna etc.; ty detta teoretiska sammanhang gäller för
alla arter av mänsklig arbetsanvändning1) — och en nedpressande
konkurrens äger rum; den kan icke heller nämnvärt underskridas,
emedan då en ökad efterfrågan uppdrivande lönen äger rum. Denna
"naturliga arbetslön" är kärnlinjen i den "vanliga", "normala"
arbetslönen, med vilken såsom vi sett både företagare och arbetare
i ett visst ögonblick kalkylera, och vilken de antaga såsom given,
utan att närmare göra klart för sig dess grund.
Sambandet mellan den "naturliga arbetslönen" och
arbetsresultatet är sålunda otvivelaktigt; det är emellertid icke samma enkla
sammanhang, som i en ursprunglig produktion sådan som i det ovan
givna exemplet med en isolerad självhushållande bonde, utan ett
betydligt mera indirekt och invecklat. Ej heller står sambandet
mellan arbetsmarknad och varumarknad, d. v. s. mellan arbete,
avsättning och inkomst, tydligt och klart, utan gör sig gällande så
att säga genom slussning via företagarnas omdöme och kalkyler.
Även detta samband finnes emellertid kvar och gör sig gällande
såsom ett understundom nog så kännbart regulativ.
Om vi nu återgå till vår ursprunglige producent, skall måhända
den skilda karaktär, i vilken det skildrade sambandet uppträder
under olika produktionssätt, framstå ännu klarare.
Vi antaga nu att det finnes i stället för en tre sådana
producenter, som var för sig i självhushållning odla ett jordstycke av olika
godhet. De producera alltså icke för marknaden, utan omedelbart
för det egna hushållet, ha alla tre samma förmåga och nedlägga
samma arbete. Den förste förmår ur sitt — det bästa — jordstycke
*) Den reservation häremot, som skulle betingas av förekomsten av s. k.
non competing groups, d. v. s. att olika samhällsgrupper icke effektivt konkurrera
på varandras områden, synes från rent teoretisk synpunkt icke kunna tillmätas
egentlig betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
