Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Hedén, Erik: Varför bör staten straffa?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARFÖR BÖR STATEN STRAFFA?
NÅGRA ORD OM DEN LUNDSTEDT-THYRÉNSKA STRIDEN.
För TIDEN av fil. d:r. ERIK HEDÉN.
S~7\EN DEBATT OM STRAFFRÄTTENS GRUNDVALAR,
J I som uppstått genom professor A. V. Lundstedts kritik av
~—**s den rådande åskådningen, har karakteriserats av en högst
märklig tystnad från de ledande juristernas sida. Ingen enda.
icke ens någon socialdemokratisk, har velat eller vågat taga prof.
Lundstedts parti — det har sina sidor att uppträda mot den i
Sverige oerhört och även i utlandet icke så litet ansedde
straffrättsprofessorn, K. Maj :ts ensam utsedde sakkunnige i och för
omarbetning av strafflagen, Lunds universitets rektor magnificus Johan
C. W. Thyrén. Men å andra sidan tycks man allmänt känna att
prof. Lundstedts positioner icke äro lätta att omstörta. Man har
följaktligen funnit en värdig tystnad vara det i föreliggande fall
lämpligaste medlet att hävda sakkunskapens och lärdomens
värdighet.
När de lärde tiga, måste lekmännen tala. Angenämt är det icke.
Det är i regeln varken nyttigt för en själv eller andra att skriva
om något som man ej andligt behärskar. Men då nu en gång
strafflagen — tyvärr — gäller icke blott för juristerna utan för oss alla,
så är det fullkomligt nödvändigt att vi olärde klargöra för oss vad
en modern straffrätt och strafflag innebär — klargöra det, så långt
möjligt är, på egen hand, om ej de sakkunnige vilja hjälpa oss.
Det gäller då först att söka få en aning om den gällande
straffrättsåskådningen, mot vilken prof. Lundstedt vänder sig. Den är
ingalunda enkel utan tvärtom sammansatt av flera beståndsdelar.
Först och främst kvarlever ännu i hög mån den urgamla och
länge obestritt eller segerrikt rådande vedergällningsteorien; lagen
att straffet skall vara en enligt rättfärdighetens krav utmätt
vedergällning för brottet. Denna åskådning är onekligen lätt att förstå
och har lätt att fånga fantasin. Den lever alltså ett ganska starkt
liv ännu i nutidens folkmedvetande. Såsom dess förnämste och
samtidigt måttfullaste representant i nyare tid brukar man för
Sveriges del utpeka den för några år sedan avlidne professor Hag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
