Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Hedén, Erik: Varför bör staten straffa?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARFÖR BÖR STATEN STRAFFA?
31
hög och helig, står ovanom både individ och samhälle.
Lundstedt uppvisar nu att man vid hela detta resonemang rör sig i en
cirkel. Hur uppstår den där, över samhällsnyttans krav upphöjda,
rättsplikten? Jo därigenom att det finns en rätt som är något
annat eller mer än den moraliska rätten (ty brott mot den senare
ensam straffar ju ej samhället). Men hur uppkommer den där
speciella rätten vars överträdande bör beläggas med straff? Jo
genom att samhället utfärdar ett straffbud. Har ej samhället
utfärdat ett straffbud, kan heller ingen rättsplikt fastslås. Men varför
utfärdar samhället ett straff bud? Naturligtvis därför att det
finner ett sådant nyttigt. Alltså visar sig den där rättsplikten vid
närmare påseende vara grundad på samhällsnyttan och på den
ensam.
Begreppet rättsplikt är tydligen ett minne från den tid då
samhället (d. v. s. de maktägande) sökte skrämma sina medlemmar
(särskilt de fattiga) till lydnad genom att omgiva sig med
övernaturlig helgd. Förr var denna helgd religiös, nu är den etisk, det
är hela skillnaden. I sitt angrepp på rättspliktsbegreppet söker
alltså Lundstedt få fram de sanna straffmotiven i stället för de
skenbara, de mystiska. Så till vida utför han ett marxistiskt värv;
han sönderresonerar falska ideologier. Han stöder sig ju också på
clen sällsynt kunnige fast visserligen starkt kritiske Marxkännaren
prof. Hägerström.
Även frånsett Marx, är det lätt att se hur väl dessa båda mäns,
utan några som helst politiska bitankar vunna, tankeresultat
stämmer med socialismens grundåskådning. Hägerström säger i sin
ovan omtalade uppsats att synpunkten: ’ ’samhället kontra individen
såsom ett slags var för sig absoluta storheter med sina avgränsade
rättssfärer icke låter sig upprätthålla gentemot det verkliga livet.
Genom samhället lever individen." Detta är riktat mot
naturrättens lära om individens på förnuftet grundade, oförytterliga
rättigheter. Men därför att man avvisar naturrättens mer eller mindre
religiösa, mot erfarenheten stridande filsofi, behöver man ingalunda
förkasta dess stora praktiska grundsats: individens skydd mot
sam-hällsmyndigheternas godtycke. Det kan lätt uppvisas att
samhällsnyttan i längden bäst tjänas, om samhället tilldelar individen vissa
oförytterliga rättigheter och friheter, även om det därav i enstaka
fall skulle lida skada.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
