Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Langenfelt, Gösta: Parlamentariska namn och öknamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARLAMENTARISKA NAMN OCH ÖKNAMN
49
ment Revinge, kallas icke Norman i Läckeby för Läckeby. Där
räcker Norman. Ånyo ett observandum till tredskande Johans- och
andra söner!
Ett annat namnbruk, som icke egentligen tillämpas bland
riksdagens medlemmar, men som hör hemma på pressläktarna och i det
parlamentariska språket, är den ofta förekommande
toponymise-ringen. Med ett toponymikum avser jag då ett ord, som i sig
uttrycker, att något är från någonstans. Ett ortnamn är sålunda
avlett på något vis, t. ex. göteborgare, uddevallare m. fi. Den nyss
nämnda namngruppen toponymiseras verkligen ofta till, för att
välja, KuUenbergstorparen, Brånaltaren och uttrycker då samma
sak som de enkla Kullenbergstorp och Brånalt. Alla ha dock inte
rönt samma utveckling. Ramsta har ingen sådan ersättning, icke
heller Revinge och Skottlandshus, ja, inte ens Kabbarp, vilket namn
dock skulle tillåta ett Kabbarpare. Däremot har jag i pressen
funnit Kabbarp i bestämd form: Kabbarpen.1) Grängesbergaren
finns nog i språket, men syftar väl snarare på en v-ss aktie än på
Bernhard Eriksson i Grängesberg.
Språklagarna verka här omedvetet, ibland givande namnen
ändelser, ibland icke. På detta område är en teoretisering icke
möjlig och heller icke tjänlig.
Denna studie är icke uttömmande och flera andra sidor av de
parlamentariska vedernamnen förtjänade nog belysas. Dit höra
termer, såsom ’’professorsbönder " (Wohlin m. fi.),
"professorsliberaler" (Edén m. fi.), ’ ’norrlandsliberaler’’ (Rosén m. fi.).
Men det är namn på grupper och juntor, och om dem kunde det
skrivas luntor.
*) Jämför nedan givna presscitat, där alla dessa typer varieras:
"I dag ha vi ju sparat två miljoner på vattenfallsstyrelsen, genmälde hr
Swartz, och dem kanske hr Olofsson kan fä i stället. — Jo, jag tackar, sä
mycket bättre, blev Digernäsarens svar.
Hr Olofsson i Digernäs är envis som få och korresponder.ten är förvissad
om att Digernäs inte ger sig förrän han fått både de två millionerna och mera
till i anslag till Norrlands järnvägarna.’’ (D. N. 18/3 19).
’’Och vad menar man om KuUenbergstorparen från Skåne, om Brånalten
från Halland och alla de andra bondeförbundspamparaa?"
Tiden n:r /, 1922.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
