Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Wigforss, Ernst: Ett besök hos Engelska Byggnadsgillen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
ERNST WIGFORSS
givarna vände sig för övrigt till ministern med en protestskrivelse,
och han syntes böjd för att vägra gillena ytterligare kontrakt på
de gamla villkoren, fastän det utlovade antalet av tjugu stycken
ännu inte var fullt. Emellertid lyckades byggnadsarbetarna genom
en motaktion erhålla förnyat löfte om de tjugu kontrakten, som nu
också äro klara. Däremot ha gillena fått för framtiden modifiera
sina kontrakt i andra hänseenden, vartill vi återkomma.
Vad kommunerna beträffar, har deras obenägenhet motiverats
med gillenas oförmåga att lämna en kapitalgaranti. Gillena svara
med motfrågan, hur man kan våga anförtro byggen åt privata
byggmästare, som äro alldeles ur stånd att lämna garanti för att
arbetet skall bli färdigt, eftersom de inte kunna garantera tillgången
på arbetskraft. Det kunna däremot gillena genom sin egenskap att
vara fackföreningsorgan. Och därmed äro vi framme vid frågan
om de engelska gillenas organisation.
Gillenas organisation.
Man skall inte tro att de engelska gillesmännen äro trakterade av
att få rörelsen rubricerad som en vanlig form av
produktionskooperation. Hobson får någonting av nedlåtande och ointresserad
välvilja i tonen, då vi komma in på kooperativa byggnadslag här
hemma i Sverige och annorstädes. Det är gammalt och känt, både
det lovvärda i syftet och svagheterna, men det har ju ingenting
med de här problemen att göra, låter det nästan. Och Coppock,
som inom murarefackföreningen i Manchester först väckte förslag
om att starta ett gille, och som nu är generalsekreterare i
byggnads-industriarbetareförbundens samorganisation (National Federation
of Building Trades Operatives), tar med en viss hetsighet avstånd
från uppfattningen att en del arbeten, vi hört talas om, där
arbetarna tagit entreprenader direkt, skulle utgöra exempel på
gilleprincipernas tillämpning.
Vad är då ett gille, eftersom det så skarpt skulle skilja sig från
ett kooperativt byggnadslag ? Där ha vi ju också den demokratiska
principen. Arbetarna äro sina egna arbetsgivare. Och betalningen
delar man som bröder. Det är ju socialism. Visserligen, säga
gillesmännen, men därmed har man inte sagt allt det väsentliga. Vad som
fattas är åtminstone två ting: gillena äro inga enskilda arbetslag
utan fackföreningsorgan och gillena vilja inte veta av någon profit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
