- Project Runeberg -  Tiden / Fjortonde årgången. 1922 /
76

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Wigforss, Ernst: Ett besök hos Engelska Byggnadsgillen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7(3

ERNST WIGFORSS

från de lokala kommittéerna och dels av en representant för varje
fack inom hela distriktet, har nämligen lett till en församling på
närmare trettio personer, och man tycktes allmänt vara överens om
att denna ohanterliga korporation måste ersättas med en mindre
och mera arbetsduglig. I Manchester hade man redan före
sammanslagningen skapat ett verkställande utskott på endast fyra
personer att sköta de löpande ärendena. De nya stadgarna innebära
tydligen ett försök att bevara kontakten med fackföreningarna både
vid roten och i toppen av organisationen utan att låta den
sistnämnda svälla ut till opraktiska proportioner.

Gillenas kontrakt, lönesystem och profit.

Men utom det att gillena till skillnad från privata byggnadslag
kunna kallas för fackföreningsorgan, så ha de ett annat särmärke
däri, att de omsorgsfullt, och man kan nästan säga ängsligt undvika
allt som skulle kunna kallas för kapitalistisk vinst, profit. Det
finnes två ord i gillesocialismens lexikon, som tävla om äran att vara
de mest avskydda. Det ena är ’’löneslaveri’’, det andra "profit".
Och båda hänga för gillesocialisteji oupplösligt samman. Att vara
löneslav är nämligen inte detsamma som att uppbära en inkomst i
form av något som kan kallas för lön. Utan löneslav är den, som
måste sälja sin arbetskraft på den fria marknaden som en vara, lik
alla andra varor; som. därför anställes, när det lönar sig för den
kapitalistiske företagaren, och som när det inte lönar sig, kastas ut;
löneslav är den som för sitt arbete får jämt det pris, som
marknaden betingar, vare sig det sedan ligger över eller under
svältgränsen; löneslav är slutligen den som på detta sätt, genom att få sin
arbetskraft betald lägre än det pris, som man sedan kan få ut ur
försäljningen av den färdiga produkten, skapar profit åt
kapitalisten. Sammanhanget med den marxistiska tankegången är
påtagligt, fastän Marx ganska litet citeras i den gillesocialistiska
litteraturen.

Men hur vilja nu byggnadsgillena komma undan både löneslaveri
och profit i ett fortfarande till allra största delen kapitalistiskt
samhälle? Jo, de ha föresatt sig att utföra sitt arbete till vad
som skulle kunna sägas vara "den sociala kostnaden". Och det
innebär att de i sina kontrakt vägra att göra någon som helst
spekulationsvinst på de döda produktionsfaktorerna, material och ka-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1922/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free