Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Wigforss, Ernst: Ett besök hos Engelska Byggnadsgillen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BESÖK HOS ENGELSKA BYGGNADSGILLEN
89
ganska betecknande, att man, enligt Coppocks formulering, inte vid
en arbetarekonferens kan nämna gillenas arbete utan att det blir
applåder. Men kongresser och konferenser och ledande män utgöra
ingen borgen för något djupare intresse inom de bredare
arbetarelagren, och på den punkten kunde man få höra farhågor uttalas.
En gammal fackföreningsman som den redan nämnde Stennet, till
hela sin läggning det lugna framstegets man, har sina förhoppningar
om att arbetarna på den av gillena inslagna vägen skola kunna
växa ut ur det kapitalistiska systemet, fastän han väl själv då redan
’’befinner sig på andra sidan", men allt beror på
byggnadsarbetarnas eget intresse, och han ser gillenas värsta fiende just i trögheten
och likgiltigheten bland arbetarna själva. På en plats få vi höra,
att man inte är riktigt nöjd med antalet anmälningar. Man hade
sänt ut 500 prospekt bland murarna och fått in 100 anmälningar.
Härvid och i liknande fall torde man emellertid inte böra glömma,
att gillenas möjligheter att bereda arbete ju hittills varit snävt
begränsade av de beviljade kontrakten, varför det från början måste
ha varit klart, att endast en del av de anmälda skulle kunna
erhålla anställning hos gillet. Efterfrågan på arbete hos gillena har
alltså ständigt varit större än tillgången, och detta fastän under
hela 1920 då rörelsen startade arbetstillfällena inom
byggnadsindustrin i allmänhet voro mycket rikliga och det mycket klagades
över bristen på vissa yrkesarbetare. Att gillena haft förmåga att
locka till sig en del av de mest vakna och intresserade
yrkesmännen, torde vara otvivelaktigt, och var man kom hörde man berättelser
om folk som lämnat andra och t. o. m. bättre avlönade
sysselsättningar för att få vara med i den nya rörelsen. Men problemet om
stämningen bland de stora massorna står fortfarande kvar, och även
Sparkes gav uttryck åt uppfattningen att intresset utanför kretsen
av byggnadsindustriens arbetare ännu inte trängt så djupt ned.
Då det i annat sammanhang blev tal om faran för materialblockad
eller dylikt från kapitalintressenas sida, försäkrade Sparkes, att
gillena ingenting bättre kunde önska, ty på den punkten trodde han
de skulle få allmänna opinionen på sin sida, angreppet skulle
misslyckas och en bättre agitation för gillesidén bland arbetaremassorna
skulle inte kunna tänkas.
För övrigt fick man av Sparkes intrycket, att han väntade sig en
effekt av gillenas verksamhet långt utanför byggnadsindustrins
gränser. Om det väl en gång bleve ovedersägligen bevisat, att ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
