Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Händelser och spörsmål - Ekonomi och vidskepelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
115
principer. De mena, att "i all framtid går det väl ändå inte att vidhålla
en sådan princip, att landets jordbrukare skola pä vinst och förlust producera
de för folknäringen nödvändiga livsmedlen utan att hava någon säkerhet för
att de ens äro behövliga...". Utan att fästa sig vid det litet kuriösa i att
de nödvändiga livsmedlen inte skulle vara behövliga, frågar man; vad är den
angivna principen för en? — och finner: det är ju själva den privata
företagsamhetens princip, och den vilja herrarna upphäva! Vad är denna princip
annat, än att den enskilde får på egen hand och efter eget förstånd driva sin
verksamhet — på vinst och förlust, på vinst om han bedömt behovet riktigt,
på förlust om han varit en dålig bedömare? Man undrar än en gång, vad det
egentligen är för föreställningar om privat företagsamhet, som råder hos den
svenska ’ ’borgerliga’’ allmänheten. Av allt att döma är socialismen snart den
enda som har något till övers för liberala ekonomiska principer: självständighet,
initiativkraft och självansvar. Samtidigt med att dessa stötar mot den fria
företagsamhetens och det fria konsumtionsvalets grundtankar riktas av
borgerliga element i riksdagen, kommer från en arbetarsammanslutning, nämligen i
Kooperativa förbundets utlåtande1) till näringsrättsutredningen, ett bestämt
hävdande av den klassiska ekonomins frihetsprinciper, vilka man på borgerligt
håll synes ha glömt för att övergå till statsförmynderskapets merkantilistiska
evangelium.
Till vilken korruption av det ekonomiska tänkandet den protektionistiska
vidskepelsens förkunnelse lett, belyses även på ett slående sätt i hr Elissons
motion om höjda tullsatser på smör, fläsk etc. Där talar man som den
naturligaste sak i världen om, att "den svenska exporten (av fläsk) gått
tillbaka", "den före kriget existerande smörexporten är alltjämt reducerad till
en obetydlighet". Hela tonen antyder en fullkomligt passiv syn på hela saken,
naturlig för ett släkte som vuxit upp i tron på att statens politiska ingripanden
och icke de egna ekonomiska åtgärderna, aktiviteten, energin,
företagsamheten och klokheten, är det betydelsefulla. Varför har exporten stannat
vid en obetydlighet, och hur skall den kunna uppdrivas? Det är väl den frågan
som närmast borde ställas, icke den som hr Elisson ställer, hur man skall kunna
minska även importen. Det danska lantbruket är i full fart med att återställa
sin exportställning från före kriget. Varför ligger det svenska i motsats
därtill i marvatten? Jo, därför att det danska lantbruket drives ekonomiskt,
medan det svenska drives politiskt; det blir dålig växt, om man litar bara
till riksdagsbeslutens gödningskraft och glömmer det ekonomiska arbetet! Det
säges i herr Sederholms motion, att "för vårt land är export av
lantbruksprodukter icke att eftersträva i annan mån än som säkerhetsventil för det
överskott, som icke kan inom landet konsumeras". Här har man förklaringen:
det svenska jordbruket, förslöat och förslappat av en sövande tullpolitik — se
professor Wohlins utmärkta utredning i Det svenska jordbrukets inrikes
avsättningsförhållanden — har aldrig brytt sig om att upparbeta en lönande
exportmarknad; exportmarknaden har uppfattats blott som en
avstjälpningsplats för rester, som kunnat bli över sedan man sålt så mycket som möjligt
bakom tullmuren, och man har därför aldrig lyckats inarbeta ett märke eller
skapa en fast marknad. Swedish bacon är fullt lika gott som danish bacon
*) Återgivet i Kooperatören n:r 3, 1922. — Jfr här även "Den
protektionistiska korruptionen", Tiden 1921, h. 7—8, 1921, s. 360.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
