Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, maj 1922 - Lundstedt, Vilhelm: Samhället och rättsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLET OCH RÄTTSORDNINGEN
151
länder den oss till det största gagn. Men handskas vi oförståndigt
med den och låter den vara vår herre och icke vår tjänare, så bringar
den oss fördärv. Rättsidéerna kunna vi icke förstå att sköta på ett
riktigt sätt, förrän vi lärt oss inse, att de äro till för att användas
i människornas tjänst, till deras och samhällenas välfärd, men icke
för att regera över människorna och binda deras förnuft.
Slutligen skall jag upptaga en mycket allvarlig fråga. Jag har
upprepade gånger hållit offentliga föredrag över nu behandlade
ting. Därvid ha både juridiska vetenskapsmän och praktiska
jurister, verksamma i lagstiftningsarbetet eller domareyrket, utan
några som helst skäl velat göra gällande, att jag med min kritik
endast eller åtminstone huvudsakligen igångsatt en ordstrid. Ha
dessa personer rätt, så skulle det betyda, att det alltid blott vore
fråga om en ordstrid, när man visade upp, att en vetenskap
genomgående rörde sig med falska föreställningar. Man säger också, att
min kritik är betydelselös, ty den avsätter inga praktiska resultat.
Detta är osant, såsom ju framgår av vad jag redan förut i visst
sammanhang utvecklat. Men alldeles bortsett härifrån står det fast,
att man vid byggandet på det s. k. rättsmedvetandet måste röra
sig med verklighetsfientliga, ologiska och varandra motsägande
föreställningar. Detta följer därav, att rättsmedvetandet självt har just
denna karaktär, att det förutsätter och använder mystiska begrepp,
nedärvda från vidskepliga tider, då man trodde på mystiska krafter
och mystiska band emellan människorna. Så snart det gäller att
ur rättsmedvetandets synpunkt få ett samband mellan ett
rättsförhållande och dess grund, så visar det sig ju genomgående, att man
måste tillgripa allehanda resonemang, som komma i rak strid med
verkligheten. Kan någon bestrida, att samtliga de synpunkter, som
jag här ovan kritiserat, röra sig på ett verklighetsfrämmande
område? Är det nu en ordstrid, när jag söker från jurisprudensen
utrensa dessa från vidskepliga tider stammande föreställningssätt
med dess motsägande och verklighetsfrämmande resonemang, så har
det också endast varit en ordstrid, när man försökt ur
folkmedvetandet bortrensa de grövsta vidskepligheter, tron på spöken och
tomtar, tron på blixt och dunder såsom yttringar av övernaturliga
krafter o. s. v.
Det går naturligtvis icke heller att urgera, att jag väl kunde ha
teoretiskt rätt, men att min framställning likväl vore utan betydelse
för det praktiska livet. Också alldeles bortsett från mina ovan s. 143 f.
givna belägg för den stora praktiska betydelsen av de åsikter, som
jag hävdar, skall man vara nödgad inse, att resultaten av
lagtolkningen måste bli högst olika, allt eftersom man lägger
rättsmedvetandet eller rättens syfte ur samhällsnyttans synpunkt till grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
