Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, maj 1922 - Händelser och spörsmål - Socialiseringsreflektioner kring margarinstriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Det är nu intressant att iakttaga den kamp, som städse pågår mellan ä
ena sidan den kollektivistiska, å andra den privatkapitalistiska företagsvärlden;
intressant att iakttaga, huru överlägsenhetens lag skipar seger och nederlag
mellan de båda antagonisterna. Icke så sällan händer det, att ett kollektivistiskt
försök göres, som stupar på grund av bristande inre eller yttre
förutsättningar; men det är intet att sörja över, det är som sig bör. I stort sett
går det på det andra sättet: de kollektivistiska tendenserna gå segerrikt fram,
de bäras av den högre effektiviteten. Och de gå fram icke blott mot den
oorganiserade privatkapitalismen; även på de områden, där kapitalismen sökt
skapa monopol, visa de sig vara de effektivaste kämparna för ekonomisk frihet
och framsteg.
Ett aktuellt exempel härpå är den den 29 mars skedda sprängningen av
margarinringen — trots alla bestridanden det påtagliga resultatet av Kooperativa
förbundets start av egen margarinfabrik och överhuvud den svenska
konsumentkooperationens målmedvetna arbete. Här har man ett fall, då en utpräglad
dålig affärsorganisation uppehölls genom en monopolistisk organisation;
konsumenterna fingo betala. Det väckte ett starkt uppseende i fjol, då Anders Orne
vid riksdagens behandling av frågan om tull på margarin — såsom alla
livsodugliga näringslivshjältar sökte naturligtvis margarinringen statens hjälp —
kunde upplysa, att med en rationell organisation margarinet redan då borde
kunna säljas 60 öre pr kg. billigare än som skedde. Och i sådant fall skulle
ju tullskyddet — såsom det i praktiken nästan alltid blir — ha till uppgift
uteslutande att premiera slappheten. Saken bestreds då av margarinringen —
men nu, ett år efter, har margarinpriset tack vare Kooperativa förbundets
konkurrens pressats ned med en hel krona pr kg., margarinringen har sprängts,
en häftig kamp mellan fabrikerna har utbrutit, i vilken de för att reda sig
nödgas avsevärt höja sin effektivitet; de som icke komma främst komma sist,
bli efter och stupa. Nu går det icke längre att på konsumenterna genom en
monopolistisk organisation avvältra bördorna av en för dyrbar affärsapparat:
nu har en överlägsen medtävlare, stödd på en stabil organisation av
konsumenter, kommit med i spelet, och denna sätter maximum för priset! Här var ett
fall, där en ineffektiv produktions- och avsättningsorganisation, på grund av
söndersplittring på för många fabriker, sökt uppehålla livet genom
monopolsammanslutning; margarinindustrins försäljningskostnader torde ha varit
allvarsamt höga, med ett huvudkontor för varje fabrik, i vissa fall ända upp till ett
femtiotal avdelningskontor för en fabrik, handelsresande kring varje
avdelningskontor, dyrbara frakter och omkostnader i övrigt. Den
privatkapitalistiska företagsamheten hade alltså lett till ett ur samhällets synpunkt
föga tillfredsställande resultat; det var den kooperativa företagsamheten
förbehållet att träda fram och i fri konkurrens skapa ett bättre. Att det lyckats och
lyckas i fortsättningen — det är den faktiska ekonomiska överlägsenheten, det
större samhälleliga gagnet, som här triumferar.
Margarinringen ansökte i fjol som nämnt om ökat tullskydd. I en replik
till ringen, i sammanhang härmed yttrade Anders Orne, då Kooperativa
förbundets sekreterare, ett ord som är förtjänt att minnas: "Kooperativa
förbundet ämnar aldrig söka fattigunderstöd för någon sin industri, sålunda icke
heller för margarinfabriken i Norrköping.’’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
