- Project Runeberg -  Tiden / Fjortonde årgången. 1922 /
201

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Karleby, Nils: Arbetslöshetsproblemets kärnpunkter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARHETSIÅJSHETSPKOBLEMETS KÄRNPUNKTER

201

inkonistmöjligheter (tillfälligt) minskats, och att om alla skulle ha
fortsatt att åtnjuta direkta inkomster av produktionen, måste det
lia blivit på basen av (tillfälligt) nedsatta inkomster, dels landets
inkomstförvärv hädanefter måste ske i annan verksamhet, till vilket
vi strax återkomma. Emellertid är smidigheten i det sociala livet
icke så stor, att detta omedelbart följer förändringarna i de
ekonomiska förutsättningarna. I den mån dessa förändringar äro
tillfälliga och övergående, voro det heller icke önskvärt. Därför slog
händelsernas utveckling in på den linjen, att en del arbetskrafter
slungades ut ur produktionen, medan resten fick stanna kvar under
åtnjutande av en inkomst, som något översteg den som en var skulle
ha fått, om alla förblivit i verksamhet.

Produk t ionens förskjut ning.

Den andra betydelsefulla faktorn i arbets! öshetsproblemet, delvis
blott en annan sida av den redan nämnda, är den förskjutning av
produktionen, som ägde rum under kriget. En sådan har ägt rum
i alla länder; ett talande exempel är den engelska
skeppsbyggnadsindustrin, som 1919 hade en produktionsförmåga 114,4 procent
större än 1913, med påföljd att den nu måste väsentligt inskränkas
för att nå ned till normala mått. Ett liknande exempel är den
svenska mekaniska och skeppsbyggnadsindustrin, som från 1913 till
1919 ökade arbetarantalet från 46,501 1913 till 65,215 1919, alltså
med över 40 procent. Dessa förskjutningar uttrycka det ekonomiska
livets anpassning efter ett speciellt läge. Men
återgångsanpass-ningen är icke lika lätt: överflyttningen till de av krigskonjunkturen
influerade verksamheterna skedde i samband med stegrade
inkomstmöjligheter i dessa verksamheter, och var egentligen medlet för
kapitalet och arbetskraften att komma i åtnjutande av dem; medan
återflyttningen framtvingas i samband med den allmänna
nedgången i inkomst-möjligheterna, och sålunda för de berörda saknar
varje lockande moment. Saken sammanhänger också med
penningvärdets förändringar, som strax behandlas.

Båda dessa företeelser stå i direkt samband med världskriget och
skulle i stort sett ha inträffat ungefär likartat, huru än den svenska
produktionen i fråga om äganderätt o. d. varit organiserad, förutsatt
att densamma velat anpassa sig till krigsläget och taga de
förtjänstmöjligheter, det erbjöd. I grunden var ju denna anpassning också
en lika stor tillfällig nödvändighet, som den nuvarande; hade den
icke skett, skulle arbetslöshet och inkomstlöshet frivilligt ha skapats
under kriget, vilket varit en heroism, som säkerligen icke skulle
funnit gillande på något håll och följaktligen icke kunde göras. Det
som komplicerar i praktiken lösningen av problemet, vilken eljest
är mycket enkel och blott lyder på den smidiga anpassningen av
arbetskraften och kapitalet efter de skiftande ekonomiska förutsätt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1922/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free