Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENHETSSKOLEREFORMEN
221
vägen banad och klar från folkskolans sjätte klass till
realskol-examen och därmed indirekt till studentexamen. Den därefter
försiggångna utvecklingen har till fullo ådagalagt den beträdda vägens
farbarhet. Betecknande är sålunda, att, då Skolkommissionen den
31 december 1918 tillsattes, 46 sådana skolor voro i verksamhet.
Vid ingången av år 1922 var antalet 66 och för närvarande utgör
det 71, en siffra, som endast obetydligt understriger de allmänna
läroverkens antal.
Utvecklingen har nogsamt ådagalagt, att skolpolitiken röner en
stark påverkan av dagspolitikens bärande idéer och alldeles särskilt
givetvis av de demokratiska reformkravens segertåg. Vid förra
seklets inbrott aktualiserade den borgerliga medelklassens uppmarsch
till politisk och social likställighet med tidigare maktutövare i
samhället hos oss liksom i utlandet kravet på medborgerlighet i
undervisningen vid sidan av den förut allenarådande vetenskapligheten. Och
samtidigt härmed framträdde ock nödvändigheten av enhet i det
allmänna undervisningsväsendet genom undanröjande av de
skrankor, som dittills omgärdat den högre bildningen och gjort den till
fåtalets privilegium. Motsvarande synpunkter gjorde sig, såsom
nyss antytts, gällande även under 1860-talet. Och när medborgarna
i skilda länder gingo att efter världskrigets fruktansvärda
påfrestningar rekonstruera de sönderfallande samhällskropparna, att gjuta
nytt liv i de blodfattiga ådrorna, möter oss i det hela samma bild.
Överallt resas kraven på en demokratiserad skolorganisation, på
likhet och likställighet inför bildningen, liksom tidigare inför lagen.
I Norge är sedan många år enhetsskolan förverkligad och i
Danmark pågå för närvarande som bäst utredningsarbetena för en
förbättrad anslutning mellan folkskola och läroverk. I Tyskland
har nationalförsamlingen genom beslut den 16 april 1920 fastslagit
en minst 4-årig grundskola, vilken de skilda staterna äga att
ytterligare utbygga, därest de så önska. Och samtidigt försvunno de
klass-betonade förskolorna till läroverken. Österrike har sedan
åtskilliga år en femårig bottenskola. I Frankrike, där liksom hos
oss en grundlig omdaning av det högre undervisningsväsendet är
under övervägande, har den i skyttegravarna bildade reformatoriska
sammanslutningen "les Compagnons" gått i spetsen för yrkandet
på en 6-årig gemensam barndomsskola. Den stora skolreform,
som i England år 1918 genomfördes, utgår ävenledes från
grundsatsen, att lärjungarna skola vinna inträde i mellanskolorna vid
11—12 års ålder. Genom omfattande ekonomiska åtgärder har vidare
effektivt sörjts för att vägen jämnas för de fattiga begåvningarna
till ökade bildningsmöjlighe-ter. I Schweiz, det klassiska
enhets-skolelandet, och Förenta staterna har skolväsendet sedan länge haft
en gestaltning i enlighet med de riktlinjer, som uppdragits för den
svenska skolreformen.
I denna allmänna miljö bör modern svensk skolpolitik sättas in.
Gång på gång har riksdagen funnit sig böra understryka kravet på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
