Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
WILHELM BJÖRCK
stöd för denna uppfattning, har kommissionen varit angelägen att
förebringa siffermässig bevisning. Det har sålunda vid en
undersökning av terminsbetygen vid samtliga allmänna läroverk och
mellanskolor framgått, att någon underlägsenhet icke kan läggas
mellanskolorna till last i detta avseende. Ävenledes har det kunnat
konstateras, att resultaten i realskolexamen ställa sig gynnsammare
för dessa läroanstalter än för de högre läroverken och realskolorna
för gossar, medan statssamskolornas kunna anses jämgoda med
mellanskolornas. En genomförd eftergranskning av de föreliggande
examensskrivningarna under enhetligt bedömande har till och med
utvisat någon överlägsenhet hos sistnämnda skolor och tillika
ådagalagt, att den felkälla, som kunde tänkas ligga i en större mildhet
vid bedömandet, icke är för handen. Det är att märka, att de
sakförhållanden, som här berörts, hänföra sig även till språken. Det ovan
antydda betraktelsesättet har sålunda på denna avgörande punkt
grundligt jävats av erfarenheten. Folkskolan har på ett
tillfredsställande sätt visat sig i de samhällen, där tillfälle förelegat, kunna
bära upp mellanskolans undervisning fram till realskolexamen.
Undersökningen får emellertid icke begränsas härtill. Realskolan
skall också tjäna som grundval för gymnasiet, och frågan blir då,
om den i mellanskolan lagda grunden kan anses tillräckligt stark
för att bära upp gymnasiet. Även på denna punkt har
kommissionen genom en mödosam undersökning av samtliga de från
mellanskolorna till gymnasium avgångna lärjungarnas studieframsteg och
studentexamina, kunnat konstatera, att dessa lärjungar i allmänhet
förmått tillgodogöra sig undervisningen lika väl som de lärjungar,
vilka erhållit sin grundläggande utbildning i en statens realskola,
och detta icke minst i främmande språk.
Det lär efter den utredning, vars huvudresultat här antytts med
förbigående av alla tyngande siffror, icke vara möjligt att längre
vidhålla påståendet om omöjligheten att under en fyraårig lärokurs,
med folkskolan såsom grundval uppnå studieresultat, som fullt kunna
jämföras med den nuvarande realskolans. Och därmed kan också
det myckna talet om enhetsskolans kultursänkande inflytande
avföras från diskussionen.
Ännu en annan fråga måste emellertid i detta sammanhang
uppmärksammas. Det har nämligen på många håll varit ett stående
argument, att folkskolan icke är vuxen uppgiften såsom
grundläggande skola. Man har pekat på lärjungematerialets ojämnhet ur
begåvningssynpunkt, på uppväxtmiljöns inverkan, på
förvärvsarbetets skadliga och störande inflytande på skolgången. Man har vidare
gjort gällande, att enhetsskolan skulle utöva ett förryckande
inflytande på folkskolans eget arbete för dess självständiga mål. Alla
dessa olika synpunkter hava varit föremål för kommissionens
ingående uppmärksamhet, argumenten ha vägts, men befunnits för lätta.
Avgörande beviskraft har tidigare tillerkänts folkskolans bristfälliga
organisatoriska utveckling. Så var förhållandet under 1880-talets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
