Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
WILHELM BJÖECK
vid läroverken. Men därmed har denna synpunkt förlorat all
betydelse för bedömandet av frågan om folkskolans ställning såsom
bottenskola.
I den diskussion som tidigare förts kring bottenskoleproblemet
och som i dessa dagar, efter avgivandet av kommissionens förslag
på nytt blossat upp, har intet argument mot enhetsskolan framförts
med större styrka än det, enligt vilket enhetsskolan förlänger
studietiden. Tolv eller tretton år utgör den populära, förenklade
frågeställning med vars tillhjälp parallellskolans förkämpar trott sig
kunna hemföra en lätt seger för bestående ordning. Det skall villigt
erkännas, att teoretiskt sett en sådan förlängning icke kan avvisas
beträffande de manliga lärjungarna. För flickornas del gäller det
emellertid, att den framtida medelåldern vid studentexamen kan
beräknas bliva ungefär densamma som nu. Och vill man beträffande
gossarna vid beräkningarna söka anknytning till de förhållanden,
som erfarenhetsmässigt föreligga vid de kommunala mellanskolorna,
kan det lätt nog konstateras, att den mycket omordade
åldersförhöjningen vid skoltidens slut är väsentligen mera teori än verklighet.
Genomsnittsåldern hos de kommunala mellanskolornas gossar vid
realskolexamen under tioårsperioden 1910—19 utgör 16.7 7 år, vid
de allmänna läroverken 16. s 4 år, sålunda något högre vid sistnämnda
skolor. För att vara fullt på den säkra sidan bör man emellertid
vid jämförelsen lämna å sido de högre läroverken och realskolorna
för gossar och begränsa undersökningen till samskolorna, där
motsvarande siffra är 16.71 år, alltså O.og år lägre än vid
mellanskolorna. Studentexamen skulle i båda fallen uppnås normalt efter
3 års ytterligare studier, varigenom medelåldern vid densammas
avläggande skulle utgöra 19.71, respektive 19.7 7 år. För närvarande
utgör den genomsnittligt för läroverken 19.3 7 år, för samtliga
examinander mellan 19.7 och 19.8 år. De anförda siffrorna giva
vid handen, att det ingalunda kan bliva tal om en allmän
förlängning av studietiden. I verkligheten förhåller det sig på det
sättet, att den ifrågavarande förlängningen kan befaras drabba
dem, som nu efter förberedande privatundervisning eller efter
genomgång av tre folkskoleklasser vinna inträde i läroverket. Dessa
lärjungar utgå som regel ur städernas burgna hem. För det stora
flertalet lärjungar från landsbygden eller från städernas fattigare
befolkningslager har den normala vägen gått från folkskolans högsta
klass till läroverkets lägsta eller på sin höjd — om de haft råd att
anlita privat handledning i tyska — dess andra klass. Självfallet
hava dessa lärjungar varit väsentligen äldre än sina klasskamrater
och den nuvarande organisationen har sålunda för dem betytt en
studieförlängning, som i framtiden icke blott skulle försvinna utan
utbytas mot en förkortning. Då man tillika betänker, att för
närvarande av landsbygdens skolpliktiga barn endast omkring 1.2 %,
medan av städernas 13.3 % undervisas i de allmänna läroverken
och med dem jämförliga läroanstalter, så torde det ligga i öppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
