Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Händelser och spörsmål - Arbetarkamrarna i Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bandelser och spörsmål
253
Upptages genom den sociala försäkringsorganisationen. I maj 1921 följde
upprättandet av arbetarkamrar i alla de olika förbundsländerna i Österrike
med undantag av Kärnten, varest på grund av den förestående
folkomröstningen huruvida landet skulle komma att lyda under Österrike eller Jugoslavien
upprättandet först kunde ske i februari 1922. Styrelserna för samtliga
arbetarkamrarna bilda tillsammans österrikiska arbetarkammardagen, vilken i viktigare
frågor är ett organ för ett gemensamt uppträdande av arbetarkamrarna.
Arbetarkamrarna i Österrike stöda sig på ungefär 900,000 väljare.
Den väsentliga betingelsen för en trygg verksamhet av arbetarkammaren
är en ändamålsenlig och stadig organisation av fackföreningarna, med vilka
samarbetet framför allt därigenom underlättas, att båda
representationsformerna ha att tillvarataga arbetarklassens ekonomiska intressen. I viss män
inträder en arbetsfördelning mellan arbetarkamrarna och fackföreningsrörelsen.
Fackföreningsrörelsen handlägger huvudsakligen ärenden rörande dagsfrågor,
framför allt lönefrågor, medan den icke hinner på samma noggranna sätt följa
frågor om arbetarbildningsväsendet, folkhushållnings- och socialpolitiska frågor.
Arbetarkamrarna däremot hava sina uppgifter främst på dessa områden. Jj]n
vidare organisatorisk förbiaidelse giver sig för arbetarkamrarna även med
driftsråden. Genom denna förbindelse utsträckes medbestämmanderätten över
arbetsförhållanden och folkhushållningsfrågor utöver det enskilda företagets
trånga ram till att omfatta hela förbundslandet och därifrån hela staten.
Liksom för de övriga lagliga intresserepresentationerna är det ar bet
ar-kamrarnas närmaste uppgift att åt staten för dess ekonomiska politik skaffa
yttranden och förslag från sakkunniga. Arbetarkamrarna ha tillförsäkrats en
mycket vidsträckt verkningskrets. De kunna vinnia inflytande på alla
ekonomiska frågor, som medelbart eller omedelbart beröra arbetarklassens intressen.
De kunna sålunda taga ställning till alla frågor om ungdomsvärd,. industri-,
handels-, finans- och trafikpolitik. I sammanhang med dessa ämnen kunna de
t. o. m. i författnings- och utrikespolitiska frågor göra sina synpunkter gällande.
Alla de här kort angivna uppgifterna ha arbetarkamrarna med stort intresse
ägnat sig åt, och de kunna på vissa områden se tillbaka på en rätt betydelsefull
verksamhet. De ha deltagit i arbetet för tryggande och övervakande av do
socialpolitiska skyddslagarna, med socialförsäkringen, med utarbetandet av en
mönsterarbetsordning, med omgestaltningen av lagen om yrkesdomstolar, med
arbetslöshetsfrågorna. Vid utformandet av bostadspolitiken, tariff politiken för
järnvägarna, trafikråden, åtgärderna mot prisocker, såväl som lagarna om
avvecklande av de statliga livsmedelsanslagen, ha arbetarkamrarna representerat
samtliga österrikiska konsumenter.
På folkbildningsväsendets område ha arbetarkamrarna skapat skolor för
driftsrådsinstruktörer. Särskilt vid skolan för driftsrädsinstruktörer i Wien
ha framstående fackmän bibringat de bästa instruktörerna ett visst mätt
av ekonomisk kunskap och allmän bildning. Vid sidan om denna fasta skola
hållas kurser med liknande program. Bisittarna i förlikningsråden och
yrkesdomstolarna genomgå särskilda kurser. Samtidigt utgiver kamrarna under
samarbete med framstående fackmän en samling av den österrikiska
socialpolitiska lagstiftningen, av vilken redan 2 häften utgivits. Sammanlagt
beräknas 15 häften, vartdera behandlande ett speciellt område, komma att utgivas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
