Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Ekman, Carl: Några synpunkter i förbudsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
CARL EKMAN
gick den ut på, att innan en i folkets liv och vanor så djupt
ingripande åtgärd som ett totalförbud tillgrepes, så borde alla andra
möjligheter vara prövade. Såsom en sådan ny, löftesrik möjlighet
betecknades en försäljningsmetod byggd på ransonering. De
sköteslösa skulle avstängas, de mindre ordentliga sättas på
avknapp-ning. En dylik individuell köperättsreglering skulle medgiva
bibehållandet av "rusdrycksnjutningen", men i det väsentliga trodde
man, utmönstra dess eljes obestridliga skadeverkningar.
Ganska naturligt mottogs denna anvisning med jubel på många
håll. Tidigare hade stora skaror, som voro förvissade om att de
för egen del kunde begagna alkoholhaltiga drycker utan att därav
röna skada, likväl avstått därifrån på grund av sociala och allmänt
mänskliga hänsyn. Nu behövde ju en dylik försakelse icke längre
förekomma. Inför utsikten att utan kränkt rättskänsla kunna
bibehålla bruket anslöto de sig med entusiasm till det behändiga
uppslaget.
Det är här icke meningen att skriva restriktionsexperimentets
historia. Dess uppkomst och utveckling ligger oss så in på livet,
att det bör i sina yttre konturer vara känt av var man. Vad som
däremot här synes böra besvaras är spörsmålet: Har systemet givit
vad det lovat? Har det visat sig beröva förbudskravet dess
aktualitet? Kan man icke med skäl "vänta och se" vad som kan gå ut
ur metoden ifråga? Är det icke äventyrligt att utbyta detta nyss
införda, konstruktivt så detaljrikt utmejslade förfarande emot ett
enkelt och simpelt lagbud mot all rusdrycksanvändning? Måste
icke, även om det nuvarande tillståndet icke är idealiskt, en övergång
till en framtvingad torrläggning anses vara ett hopp ur askan i
elden?
Om man önskar ett objektivt svar på dessa frågor är det helt
naturligt att man närmast söker utröna huruvida under den nya
ordningen konsumtionen av rusdrycker ökat eller minskat, huruvida
det allmänna nykterhetstillståndet uttryckt genom antalet beivrade
fylleribrott, förbättrats eller försämrats samt huruvida i övrigt den
nya restriktionslagstiftningen visat sig möjlig att effektivt
upprätthålla. Emellertid kan man icke nöja sig därmed. Vida viktigare och
på längre sikt väsentligt mera upplysande för ett värdeomdöme är
det nämligen att få klarlagt, huruvida restriktionssystemet såsom
folkuppfostrare verkat på det sätt, som dess skapare och försvarare
trott sig kunna förutsäga, om sålunda de rent folkpsykologiska fak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
