Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Santesson, C. G.: Varför rösta vi mot förbudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
C. G. SANTESSON
Dödsfall i -nrtrWaii \
t Straffade alkoholism ,^u Kvävda
Ar* för fylleri. (utom lever- oi^os dibarn,
cirrhos).
1913 35,756 719 1,665 1,226
1916 21,245 333 1,163 744
1917 12,307 222 808 704
Att siffror angående kvävande av dibarn här anföras, beror
naturligen på, att sådana olyckor ofta lia sin orsak i alkoholmissbruk
hos mödrar, ammor eller barnsköterskor. —
I samma riktning tala även siffror, som ange antalet fall av
delirium tremens i vissa engelska kvinnoasyler (lord D’Abernons
rapport) :
1914 (före kriget) ____.......................... 214
1914—15 (före "kontrollen", d. v. s. restriktionerna) 239
1915—16 (första kontrollåret) ................... 121
1916—17 (andra kontrollåret) .................... 45
Inför här meddelade förhållanden torde väl icke vara för djärvt
att påstå, att restriktioner kunna utöva en kraftig nykterhetseffekt.
Det måste bero på okunnighet eller på medveten osanning, då man
likställer förbudsregimen med införande av nykterhet, medan
kampen mot förbud men för restriktioner identifieras med
undergrävande av nykterhet, sedlighet och folklycka. Det gör då ett särdeles
egendomligt — för att icke säga oäkta intryck, när hr Ture
Nerman i en till Sveriges kvinnor riktad vädjan: "Varför gråter du?"
(Stockholms Extrablad, d. 24 juni) slår på känslosträngarna till
förmån för totalförbudet, i det att han skildrar, hur fästmannen,
maken eller den unge sonen-studenten dricker sig full och därmed
vållar sorg och förtvivlan. Med förlov — detta kan ske lika väl
under förbuds- som under restriktionssystem. Det borde sannerligen
hr Nerman veta!
Redan av det nu anförda torde framgå, att vi, när det gäller
frågan : förbud eller icke-f örbud, absolut icke få likställa den med
frågan : nykterhet eller fylleri — såsom tyvärr oupphörligt sker i
förbudspropagandan — utan att det är fråga om två olika metoder att
befordra folknykterhet — metoder, som båda äro ofullkomliga och
mellan vilka vi ha att välja på grund av erfarenhet och klok
beräkning. "Eftertankens kränka blekhet" avhånas ofta av
förbudsvännerna, av vilka många främst vilja spela på känslosträngarna eller
på trosfanatismen. Jag vill tvärtom säga, att det i denna fråga ¾r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
