Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Santesson, C. G.: Varför rösta vi mot förbudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
C. G. SANTESSON
Smugglingen sjöledes försiggår i högst betydande skala, ehuru
norska tullbåtar, understödda av flottan, göra sitt bästa för att hindra
det och allt emellanåt nödgas föra verkligt krig med smugglarna —
ej blott med revolvrar utan även med granater. Åtskilliga läkare i
Norge, likasom i Finland, ha inlåtit sig på illojal receptskrivning i
betydande skala. Såsom en nation med vidsträckt sjöhandel och
fraktfart har Norge tillika råkat i synnerligen fatala konflikter med
de vinproducerande länderna — Frankrike, Spanien och Portugal —
och tvungits, för att ej lida allt för svåra förluster, att importera
väldiga mängder starkt vin, konjak o. d., som lära hamna på
apoteken och som enligt lagen ingen i landet får förtära annat än vid
sjukdomsfall. Situationen är högst barock.
Vad Förenta Staterna beträffar, stå alldeles motsatta uppgifter
gent emot varandra. Sannolikt är det relativt bra på somliga håll
och dåligt på andra — vilketdera mest, kunna vi här icke avgöra.
Faktum är, att många amerikaner säga sig vara nöjda med förbudet.
Å andra sidan föreligga talrika uppgifter om smuggling i stor skala
— bl. a. från Canada — och om hembränning. Kontrollen av
eventuellt spritbruk i hemmen har man måst uppgiva. Gynnsamma
statistiska siffror anföras, men äro mycket svåra att bedöma.
Förhållandena ligga i alla händelser mycket olika i U. S. A. och
hos oss. Där har man under mer än 100 år steg för steg utfört ett
metodiskt nykterhetsarbete. Förbudslag beslöts i staten Maine redan
1851, ehuru den officiellt stadfästs först långt senare, och därefter
ha undan för undan andra stater följt exemplet. Under världskriget
lia i de icke-torrlagda staterna restriktioner införts, som förberett
totalförbudet och vilkas verkningar svårligen kunna skiljas från
förbudets. — Sedan länge har amerikanernas sällskapsliv i allmänhet
varit åtminstone relativt spritfritt; dryckesseden har icke hos dem
varit så inarbetad som hos oss. Vad det amerikanska förbudet
framför allt riktat sig mot, var deras särskilda form av krogar —
"sa-loons" — i vilka man icke intog förtäring utan blott hällde i sig
"drinks" — mestadels starka spritdrycker — och som tillika voro
verkliga pesthärdar ur moralisk, social, politisk — ja, t. o. m.
ekonomisk synpunkt; där uppgjordes nämligen ofta affärer —
naturligen ej sällan av mycket äventyrlig art. Från dessa "saloons"
torde man — åtminstone officiellt — ha befriat sig genom förbudet.
Och detta har gått så mycket lättare, som därborta i stor
utsträckning sedan länge existerat spritfria restauranger och matställen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
