Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Graf, Gg. Engelbert: Världspolitikens huvudlinjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSPOLITIKENS HUVUDLINJER
277
som nyligen "Federal Reserve Bulletin" i Washington
verkställde beträffande exportmängden för olika länder. När exporten
— dess vikt nämligen, ty under de ideliga växlingarna hos valutan
kan endast vikten utgöra en måttstock — för år 1913 sättes lika med
100, få vi följande indextal:
Förenta Staterna................ 107,o
Storbritannien ................. 70,9
Frankrike...................... 56,6
Tyskland....................... 26,9
Av de inom varuexporten ledande europeiska länderna har alltså
intet uppnått samma produktion som före kriget. Utskeppade
Europa före kriget sina stenkol till hela världen, så gick sedermera
dess produktion tillbaka så, att den tidtals måste kompletteras genom
import från Förenta Staterna, från Ostindien och Spetsbergen, från
Sydafrika och Kina. Kolproduktionen utgjorde (i millioner ton):
1913 1920 + resp. —
Nordamerika ......... 531,6 601,3 + 13,i %
Asien ................ 55,8 75,8 + 35,9 %
Afrika ............... 8,3 11,8 + 42,2 %
Europa .............. 730,o 597,5 — 18,i %
Därmed har Europas årsproduktion av kol för första gången
sjunkit under den amerikanska. Samma bild få vi av produktionen
och förbrukningen av några viktiga metaller (årsgenomsnitt i
1,000 ton) :
Europa Förenta Staterna
I. Produktion: 1909—13 1914—18 1909—13 1914—18
bly 529 410 378 521
koppar 184 175 557 813
zink 617 368 272 489
. Konsumtion:
bly 704 579 376 469
koppar 576 583 332 571
zink 621 472 272 360
Den depression, som vi för närmaste framtid skola ha att fastslå
i avseende på de europeiska staternas världspolitiska ställning,
drabbar ej blott befolkningsnumerären och produktionen, utan också
den finansiella förmågan. Enligt E. L. Bogart, War costs and their
financing (Newyork 1921) belöpa sig krigskostnaderna för de forna
europeiska stormakterna (Storbritannien, Tyskland, Frankrike,
Ryssland, Österrike-Ungern och Italien) till 662 milliarder
guldmark, för Förenta Staterna till 128 milliarder. Tagas de ömsesidiga
skuldförbindelserna i betraktande, så uppgå kostnaderna för samt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
