Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Graf, Gg. Engelbert: Världspolitikens huvudlinjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Gg. ENGELBERT GRAF
och världskriget, fattar dess nutid rätt. Japan har, fastän deltagare
i världskriget, under krigets fortgång kunnat gripa omkring sig på
fredlig väg. Det har — ett prägnant tecken på expansion! —
inrättat linjer för sin skeppsfart: till Hamburg, Antwerpen,
Syd-Amerika, Sydafrika, Madagaskar, Indien; det har visserligen åter
indragit en del av dessa linjer, men icke desto mindre har den
japanska flaggan numera vunnit världsbetydelse. Japans
kapitalistiska uppsving karakteriseras bäst genom några sifferuppgifter
rörande handel och produktion. Den japanska handeln belöpte sig
inalles:
1913 1918 1920
exporten till...... 632 1,962 1,929 millioner yen
importen till ...... 729 1,668 2,321
varvid bör märkas, att den japanska yen på valutamarknaden ej haft
några förluster att anteckna, utan fastmer någon gång t. o. m.
noterats över dollarn. Att Japans handelsbalans, som under kriget
var aktiv, sedermera åter blivit passiv, är en allmän
efterkrigs-företeelse.
Antalet fabriker, som sysselsatte mer än 10 arbetare, var i Japan:
år 1913: 15,811 med 916,000 arbetare
„ 1918: 22,391 „ 1,409,000
Antalet inrättningar för maskinfabrikation steg från 380 år 1914
till 600 år 1919, antalet järnbruk och stålverkstäder åren 1914—
1918 från 20 till 275; av dessa sistnämnda voro trots världskrigets
slut och den allmänna världskrisen vid mitten av år 1919 ännu
162 i verksamhet, och fastän produktionen starkt inskränkts, utgjorde
den dock mer än det dubbla mot produktionen i fredstid. I synnerhet
tog textilindustrien uppsving; inom sidenspinneriet försiggick under
världskriget en övergång från hemindustri till fabriksdrift, och det
japanska sidenväveriet konkurrerar på alla marknader
framgångsrikt med det kinesiska. Inom bomullsspinneriindustrien snurrade
år 1920 ej mindre än 3,7 millioner spindlar och spinneriaktiebolagens
inbetalda kapital steg från 16 millioner yen år 1913 till 248 millioner
år 1920. Visserligen blev ej heller Japan oberört av fredskrisen,
detta så mycket mindre som den höga japanska valutan måste
oerhört försvåra utförseln av varor; vid mitten av år 1920 inträffade
talrika konkurser och väldiga kursfall. Men denna depression har
allaredan övervunnits och efterföljts av en allmän förbättring av
marknaderna på en tid, då de stora anglosaxiska rivalerna ännu ej
blivit herrar över sina inre svårigheter. Detta försprång kommer
Japan säkert att utnyttja också i politiskt hänseende, något som
— enär i Japan utomordentligt starka expansiva krafter äro i
verksamhet — särskilt kommer att framträda utåt. Japanernas vilja till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
