Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Graf, Gg. Engelbert: Världspolitikens huvudlinjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
Gg. ENGELBERT GRAF
över huvud taget icke behöver antaga formen av en politisk erövring,
utan att ett ekonomiskt framträngande, en kapitalistisk infektion
under vissa omständigheter är t. o. m. mycket verksammare; men
också denna ekonomiska expansion tenderar till ett våldsamt
avgörande mellan motsatta eller mot varandra verkande konkurrenter.
Bedan nu finnas amerikanska trupper och amerikanskt kapital
i östra Sibirien och man förspörjer deras inflytande ända in i
trakten av Bajkal-sjön. I Kina arbeta över- och underjordiskt
strömmar av amerikanskt kapital; de genomsyra det ekonomiska
livet, tränga in i handeln, i industrien, i samfärdseln, korrumpera
samhällslivet. I Indonesien förrätta amerikanska redare och
amerikanska banker pioniärtjänster. Det finnes många farliga punkter
i hela västra delen av Stilla oceanen.
Vad Europa beträffar, har unionen redan mer än en gång
förklarat sig sakna intresse att blanda sig i dess angelägenheter. Men
dessa förklaringar voro dock alltför starkt betonade och verkade
alltför konstlade för att ej väcka misstankar. I själva verket arbetar
sedan en lång tid tillbaka den amerikanska politiken — under
fransk förklädnad — på Afrikas västkust; att den irländska
revolutionsrörelsen för amerikanerna, lindrigt sagt, ej var precis
oangenäm, torde vara en offentlig hemlighet, och upprepade gånger ha
tidningarna på senaste tid haft att förtälja om underhandlingar
mellan unionen och Portugal avseende inköp av Azorerna och deras
förvandling till en amerikansk flottstation. Man behöver blott på
kartan söka upp dessa tre punkter — Irland, Azorerna, Dakar —
för att inse deras betydelse för en amerikansk expansion österut
tvärs över Atlanten.
Ännu betydelsefullare torde det dock vara, att det amerikanska
kapitalets segerlopp allaredan funnit sin fortsättning in i Europas
fastland. Till följd av valutans stadiga sjunkande bli de
mellaneuropeiska staterna dag för dag mer beroende av främlingen. De
äro det förvisso redan nu mer än man anar. Fastighets- och
industripapper gå till utlandet eller övertagas av spekulanter, som tills
vidare träda i utlandets ställe. Ej ens de "segrande" staterna
undgå att råka i beroende av utlandet. Det är uteslutet, att
Frankrike någonsin skulle kunna medels eget kapital genomföra sitt
återuppbyggande eller kapitalistiskt utnyttja sina naturrikedomar.1)
Amerika väntar; det kan så mycket lättare avvakta det gynnsamma
ögonblicket, som Frankrike allaredan är dess gäldenär. Och det
låter tills vidare, medvetet eller omedvetet, direkt eller indirekt,
Frankrike jämna vägen för det amerikanska kapitalet. Man skulle
ock begå ett fel, om man kort och gott bedömde den franska politiken
efter de hysteriska konvulsionerna i en viss tidningspress eller hos
a) Det hoppas — eller snarare: många kretsar hoppas — ännu på de tyska
skadeståndsmilliarderna; allvarliga politiker inse, att de tyska förpliktelserna
äga blott ringa reellt värde; på sin höjd kunna de tjäna som förevändning
för franska makt- och vanmaktsanspråk!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
