Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Mayer, Gustav: Marx och Lassalle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
GUSTAV MAYER
den anledningen, att i den förres karaktär jämte oomtvistligt stora
drag även funnos en del mänskliga ofullkomligheter.
Marx och Lassalle voro bägge av judisk härstamning. Men denna
gemenskap i härstamning betydde för dem ingenting
sammanbindande. De kommo från de båda motsatta hörnen av den
dåvarande preussiska staten. Marx var son av en rhenländsk advokat
och en holländsk judinna av gammal rabbinsläkt. Han var född i
Trier, alltså i närheten av de holländska, franska och belgiska
gränserna, där den västeuropeiska kulturens vindar blåste. Som barn
gick han över till kristendomen, och han uppfostrades helt och hållet
i den franska upplysningsepokens och den tyska filosofiens fria anda.
Lassalle var son av en köpman i Breslau, utvandrad från det
närbelägna polska området, som ännu icke fått rotfäste i tysk mark
och som ännu icke gjort sig fri från ghettots trånga och betryckande
luft. Man finner också inom judevärlden ett slags antisemitism.
Denna uppstår lätt hos medlemmar av äldre judiska familjer, som
vuxit samman med den omgivning, i vilken de under generationer
levat och med vilken de känna sig helt och hållet solidariska.
Antisemitismen av denna sort riktar sig mot element, som stamma ur en
mindre kultiverad omgivning, som allt fortfarande bära med sig
många egenskaper, vilka de andra anse osympatiska och som
verkligen icke rimligen kunna bidraga till att göra de närmare ghetto
stående särdeles älskade. Något av denna känsla hyste Marx
gentemot Lassalle, särskilt sedan de under tiden närmast efter 1849 icke
träffats på fyra år. Marx7 i mänskliga ting aristokratiska känslor
sårades av vissa parvenyartade allyrer i Lassalles väsen. Den
senare föreföll Marx ofta påträngande, fåfäng, taktlös, och det tog
på hans nerver, att Lassalle ständigt sköt sin egen person så mycket
i förgrunden. Därvid gjorde Marx Lassalle så till vida orätt, att
han icke samtidigt såg till de ädla och betydande dragen i den
senares karaktär. Därför kunde också baktaleri, som han icke bort
sätta tro till, finna insteg hos Marx. Lassalle har aldrig ens för ett
ögonblick varit sina socialistiskt-revolutionära ideal otrogen, men
Marx trodde de skvallerbärare, soin kommo till honom och berättade
att Lassalle hade utnyttjat sin ställning hos de rhenska arbetarna för
personliga ändamål, och att han stod i begrepp att ansluta sig till
liberalerna. Detta hände under år 1853. Tyvärr underlät Marx
att säga något om saken till Lassalle, med vilken han då stod i
skriftlig förbindelse. Marx intog en mera diplomatisk hållning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
