Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Bergman, C. G.: Försvarsreform och demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
C. G. BERGMAN
erhålla en rekrytering av befälet, som komme att väsentligt höja
nivåen inom alla grader. Den nuvarande homogeniteten inom
officerskåren måste kunna vinnas utan den farliga klasskillnad, som
kan sätta på spel, vad som viktigare är, känslan av samhörighet inom
hela krigsmakten.
Nej, bakom de militära argumenten, som föras fram i diskussionen,
dölja sig mäktiga intressen av politisk och social art. Det är ett
högerns gamla arvland, som är i fara.
Homogeniteten inom befälet är icke minst av politisk natur; 1914
års händelser visade med all önskvärd tydlighet orienteringen. I
tider av häftiga politiska brytningar bör man nog icke alldeles
underskatta betydelsen av faktiska maktmedel i händerna på en kår,
som står alldeles främmande för demokratisk uppfattning. För
högerns inflytande i orterna betyder det vidare icke litet att runt
om i landet ha utplacerade säkra kärnpunkter som medelpunkter för
opinionsbildningen inom mottagliga kretsar. — Naturligen ha
officerarne, liksom andra medborgare, rätt att hysa de politiska åsikter,
som bäst stämma med deras intressen; någon medveten påtryckning
i politiskt avseende har heller icke satts i fråga. I deras kretsar
trives helt enkelt ingen annan politisk uppfattning än högerns; den,
som till äventyrs vore skiljaktig, finner snart, att han icke passar i
sällskapet. Undantagen äro så få, att de endast bekräfta regeln.
Men inom andra ämbetsmannakårer finner man ingen motsvarighet
till ett dylikt politiskt monopol, vars förutsättningar det alltså är
angeläget att bryta ned.
Den politiska uppfattningen faller emellertid, som naturligt är,
tillbaka på de sociala intressen, varav den är ett utslag. Med sin
indelning i officerare, underofficerare och manskap är krigsmakten i
viss mån en motsvarighet till det nuvarande svenska samhället, dock
med långt skarpare markerad klasskillnad. Det skulle icke numera
kunna förekomma inom våra civila ämbetsmannakårer, att pengar
eller börd finge öva inflytande vid rekryteringen. Vid vår största
rådhusrätt väckte det sålunda endast tillfredsställelse, då
vaktmästarens son tog plats bland rådmännen, men sonen till en underofficer
vid redan ett måttligt "fint" kavalleriregemente passade icke till
officer, vid samma regemente. De båda kategorierna av befäl leva
som i två skilda världar utan någon brygga däremellan; icke ens pá
den eljest klassutjämnande idrottens fält få de gå tillsammans. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
