Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Bergman, C. G.: Försvarsreform och demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSVARSRÉFÖRM OCH ÜEMOKRAfI
S2&
yngre officerare hade dessa olater tagit sig så stötande uttryck,
att den sista härordningen införde en prövotid efter genomgången
krigsskola på två år, innan fullmakt gives. Än sämre imitationer ha
framkommit bland reservofficerarne och särskilt bland dem, som
sökt att få en högre social taxering i skuggan av ett rangregemente.
Men värre är, att denna förvända anda spritt sig ut i det civila livet:
uttryckena därför i ett hundsande av underordnade, betjäning m. fi.
bidrager nog mera, än man anar, till skärpande av klassmotsatserna
och social otrevnad.
En annan sådan skadeverkan, där vida kretsar av våra officerare
icke kunna frånkännas ansvar, är benägenheten för en
levnadsstandard över förmågan. Enkelhet i vanor är en krigsmannadygd, som
skulle utöva ett synnerligen gagneligt inflytande i de kretsar, där
militären anger tonen. Men parollen är i stället att leva med: det
är icke "fint" att leva på sin lön. Man uppammar så anspråk på
livet, vilka, då de icke kunna fyllas, alstra missmod och bitterhet.
Denna överskattning faller hårt tillbaka på de numera icke så
fåtaliga officerare, som förhållandena tvinga att rätta mun efter
matsäcken och redligen så göra: de få kämpa en ojämn kamp emot
fördomar, icke minst mot allmänhetens av officerarne själva
underhållna överdrivna sociala notering. För krigsmakten betyder detta
slutligen en avfolkning av dess dugligaste element, dem, för vilka
den sociala uppskattningen resp. kärleken till yrket icke kan ersätta
en efter deras högre kompetens rättvisligen tillmätt avlöning. —
Rätta barn äro de, dessa förhållanden, till det av högern så
omhuldade militära kastväsendet, som världskriget sopade bort med
tre kejsardömen. Det sticker emellertid ännu fram en bornerad
uppfattning av officerens ställning, mestadels dock hos mindre
omdömesgilla yngre element. På kastväsendets konto får man dock
alltjämt skriva omhuldandet av tidsödande ceremonier från
ordenslivets glanstid och en, rent ut sagt, löjlig etikett. Och blott mot
denna bakgrund komma sådana saker som uniformer och
kavalleri-officerarnes tjänstehästar i sin rätta dager. Vad de förra beträffar,
vore man nästan frestad att tala om obstruktion från särskilt
rangregementenas sida, där man icke vill släppa sin för nutida
krigs-föring operettmässiga beklädnad. Det är ett olösligt problem att
komponera en och samma uniform för både balsal och skyttegrav,
men det löses av sig själv, då officeren uppträder klädd som
vanliga människor vid det förra tillfället och accepterar den med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
