- Project Runeberg -  Tiden / Fjortonde årgången. 1922 /
330

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Bergman, C. G.: Försvarsreform och demokrati

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

330

C. G. BERGMAN

för närvarande cirka 100 elever med uteslutande militära lärare;
undervisningen anses allmänt vara rationellt skött och lämna goda
resultat. Särskilt bör framhållas den gruppindelning, som tillåter
en sortering av eleverna allt efter underbyggnad och begåvning. I
de allmänbildande ämnena, modersmålet, matematik samt historia
och geografi, når man upp till realskoleexamens plan; det är ett
önskemål, att viss elementär undervisning kunde göras undan redan
i f urirskolorna liksom ock en del av de militära ämnena hänvisas dit.
Så skulle examen från underofficersskolan kunna ge samma
allmänna kompetens som realskoleexamen. Redan fördelen att utan
ekonomiska uppoffringar för individen nå därhän och så utrustad
återgå till det civila livet måste utöva en stark dragningskraft till
en högst avsevärd förbättring av volontärrekryteringen.

Men konsekvensen bjuder nu att gå vidare. Genom
underofficersexamen har materialet sovrats, och man har sålunda en viss garanti
för att "den bättre hälften" av de absolverade skall vara väl lämpad
för de följande intellektuella strapatserna, i militärgymnasiet. Dit
sammandragas sålunda de bäst meriterade från de olika vapenslagen
i lämplig proportion och till ett antal, som motsvarar officersbehovet
med ett tillägg för en alltid oundviklig manspillan. Kursens längd
torde kunna beräknas till högst tre år eller samma tid som det
blivande allmänna gymnasiets; dettas rundliga ferier motsvaras för
militären av tjänstgöring vid resp. vapen. Gymnasiet avslutas
genom examen till krigsskolan. — De rent praktiska anordningarne
för gymnasiet möta inga oöverkomliga svårigheter. Kompetenta
lärarekrafter kunna i viss utsträckning erhållas bland högt
kvalificerade yngre officerare, i synnerhet om den gamla tanken
förverkligades att kommendera lämpliga officerare till universiteten för
nödiga kompletteringsstudier. Jämte dessa militära lärare finge
man givetvis anlita även civila, såsom ju fallet var i den gamla
sjökrigsskolan. Lokalfrågan är lätt löst med vår tillgång på
storartade kaserner, av vilka alltid någon kan beräknas bli tillgänglig
för ändamålet efter en ny härordning.

Då frågan var före i riksdagen 1909, framhöllo båda kamrarnes
resp. utskott, att krigsskolan icke erfordrade hela det kunskapsmått,
som nu inginge i studentexamen, utan ett eller annat ämne kunde
möjligen uteslutas. Men det kan icke nog betonas, att sådana
inskränkningar icke få vara av den art, att officeren av folket
därigenom avskäres från högre befordran inom vissa vapen, såsom man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1922/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free