Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENHETSSKOLEREFORMEN
339
på grund av bristande plats i skolorna, blir mycket hårdhänt. Men
kommissionen kräver bestämt, att proven skola erhålla en
förnuftigare läggning och slumpens välde i görligaste mån begränsas. I
detta syfte föreslås ett ingående samarbete vid de inträdessökandes
bedömande mellan de avlämnande och de mottagande lärarna.
Pojkarna och flickorna komma alltså till skolan icke såsom oskrivna blad,
och utfallet av några minuters förhör blir därför icke ensamt
avgörande. De föra med sig en möjligast utförlig redogörelse för sina
föregående studieframsteg, och förhöret skall läggas så, att det säger
det mesta möjliga om de ungas kunskaper. Kommissionen har
utgått ifrån att svenska och räkning erbjuda de bästa möjligheterna
för en allsidig undersökning av kunskaper och
förståndsutveckling. Men därjämte har man varit angelägen att fastslå, att
den unge skall få visa vad han duger till också på det område, som
tillvunnit sig hans särskilda intresse. Det är svårt att förstå den
konservativa pressens utgjutelser mot kommissionsförslaget på denna
punkt. Den förändring, som föreslagits, i sättet för prövningen kan
svårligen verka annat än till förmån för lärjungarna, till främjande
av en riktigare och därmed också rättvisare värdesättning. Och då
den allmänt medborgerliga bildning, som realskolan avser att
bibringa, uppenbarligen bör komma så många som möjligt till del —• ett
önskemål, som vår nuvarande finansminister en gång givit ett
expressivt uttryck — ligger det i sakens natur, att anordningar
förutsättas vidtagna, som förhindra att lärjungar med erforderliga
kunskaper måste avvisas på grund av bristande utrymme i realskolan.
Anfallen ha möjligen framsprungit ur en fruktan, att de
intellektuellt svaga men ekonomiskt starka adepter, som nu varit
väsentligen hänvisade till privatskolans domäner, skola få det svårt i
konkurrensen med de fattiga hemmens barn, som genom reformen se
sina möjligheter att kunna göra sig gällande på vädjobanan
väsentligt ökade.
I ett avseende erbjuder skolkommissionens förslag en nyhet ifråga
om tillträdet till den högre skolan. Det är då det gäller inträdet i
läroverkets högsta avdelning, gymnasiet. Medan för närvarande
rätt att vinna inträde i gymnasiets lägsta ring tillkommer alla
lärjungar, som vunnit flyttning från realskolans femte klass, skulle
enligt kommissionen i framtiden särskild prövning företagas för
utrönande av att lärjungarna innehava såväl nödiga kunskaper som
erforderliga studieförutsättningar. Denna ståndpunkt motiveras
starkt av hittillsvarande erfarenhet. Å ena sidan vitsordas det
allmänt, att gymnasiet frekventeras av ett stort antal lärjungar, som
icke äga håg och läggning för teoretiska studier, men som, om de
fått utbilda sig för praktiska värv skulle funnit ett naturligt
verksamhetsfält, å andra sidan gynnas vid konkurrensen om platser å
gymnasiet de lärjungar, som tidigare tillhört det egna läroverkets
realskola, medan andra kanske bättre kvalificerade lärjungar från
kringliggande skolor avvisas. För att nu trygga tillgången på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
