Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Hällegårdh, Viktor J:son: Driftsrådstankens kärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
VIKTOR J:SON HÄLLEGÅBDH
driftsråden. Samtidigt publicerade den socialdemokratiska
partistyrelsen och nationalförsamlingens socialdemokratiska fraktion ett
upprop för bibehållande av arbetar- och soldatråden, men med
arbetarrådens omvandling till driftsråd, som skulle ha till uppgift att
kontrollera och medbestämma i det ekonomiska livet. Storberlins
partidistrikt krävde dessutom, att arbetarrådens ställning skulle
regleras genom författningen, och att de skulle förbehållas vidsträckt
medbestämmanderätt vid reglering av arbetsförhållanden samt
kontroll av produktionen inom företagen.
Gent emot dessa uttalanden protesterade bl. a. genast
Korrespon-denzblatt, den tyska fackföreningsrörelsens organ. Det hävdade,
att arbetarråden vore revolutionens politiska organ, som endast
kunde verka politiskt. Om dessa förvandlades till driftsråd, vore det
skäl att frukta, att de ville även i det ekonomiska livet bibehålla
sin vana att diktera och härska. Det innebure en sammanblandning,
framhöll man, av fackligt politiska och rent ekonomiska uppgifter.
En institution av detta slag skulle endast verka störande och
hindrande på det politiska livet.
Kaliski har understrukit detta. Men han förebrår samtidigt
fackföreningsrörelsen för att ha genom kortsynthet bidragit till
rådstankens felaktiga tolkning. Rörelsen hade ställt sig avvisande mot
arbetarråden, därför att den fruktade en konkurrens från deras sida.
Sådan blir det icke, om rådstanken lägges på rätt bog. Då blir det
endast en uppdelning av funktionerna. Fackföreningsrörelsen hade
tidigare aldrig sysselsatt sig med det grundläggande problemet om
arbetarens ställning i produktionen eller bekymrat sig om arbetarnas
tänkesätt på denna punkt, utan hade uteslutande ägnat sig åt sina
intressekampsbetonade fackuppgifter. Det duger icke, säger Kaliski,
att med ett enkelt kompetensjäv dekretera bort råden, då de på
det obearbetade, men ytterst viktiga området spontant komma fram
för att fylla denna lucka.
Dessa detaljer ur lagens förhistoria, vilka redan tagit för stor
plats i utrymmet, avse att ge en föreställning om den miljö av
begreppsförbistring och stridigheter, varur driftsrådslagen växt
fram, då den antogs av nationalförsamlingen den 4 februari 1920.
Dess allmänna bestämmelser lyda: "För tillvaratagande av
arbetstagarnas (arbetare och anställda) gemensamma ekonomiska intressen
gent emot arbetsgivaren och för att understödja arbetsgivaren i
uppfyllande av hans företagarsyftemål skola i alla företag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
