Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Händelser och spörsmål - Landsorganisationens kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
eningarne med de engelska byggnadsgillena som mönster här och var redan
startat produktionsföretag.
Arbetslöshets/rågan blev givetvis föremål för stor uppmärksamhet. Under
intryck av de svårigheter, som arbetslösheten hade vållat fackorganisationernas
arbetslöshetskassor under de senaste två åren, hade Gjutareförbundet föreslagit,
att kongressen skulle uppmana de till landsorganisationen anslutna förbunden
att upphöra med sin arbetslöshetsunderstödsverksamhet och kräva en
lagstad-gad, av staten finansierad arbetslöshetsförsäkring. Kongressen avslog
emellertid motionen och gjorde ett så lydande uttalande:
"Kongressen anser att det är samhällets plikt att skydda arbetarne mot nöd
vid arbetslöshet, som tillkommit utan deras eget förvållande. Därför bör
åstadkommas en lagstadgad arbetslöshetsförsäkring, som bygger på samhälleliga
bidrag till fackorganisationernas arbetslöshetskassor. Kongressen uppdrager åt
landssekretariatet att på lämpligt sätt påskynda denna frågas lösning i
enlighet med ovan angivna principer. De förbund, som nu sakna
arbetslöshetskassor, uppmanas att upprätta sådana för att skapa de för arbetarne lämpliga
organen för handhavandet av en blivande arbetslöshetsförsäkring."
I anslutning till detta uttalande antogs en längre resolution, vari
konstaterades att den nu rådande arbetslöshetens orsaker icke blott är att söka i den
av världskriget föranledda desorganiseringen av det ekonomiska livet utan
även i ententens skadeståndspolitik, "som gjort valutamarknaden osäker och
fluktuerande" och åstadkommit, att "de besegrade ländernas arbetare
nedtryckts till en mycket låg levnadsstandard" och åstadkommit svåra rubbningar
även i andra länders ekonomiska liv. Kongressen uppdrog därför åt
landssekretariatet :
"1. att hemställa till regeringen att medverka till förändring av
Versaillesfreden och till att det föres en politik, som framför allt tar sikte på att samla
allt folk och alla goda krafter till ett gemensamt återuppbyggande av Europas
ekonomiska liv,
2. att hos internationella arbetsbyrån begära, att denna måtte verkställa
en saklig undersökning av levnadsstandarden för arbetarne i Tyskland och andra
valutasvaga länder nu i jämförelse med tiden före kriget och att offentliggöra
resultatet av denna undersökning.’’*)
I frågan om fackföreningsrörelsens aktion mot krigsfaran, underströk
kongressen de av de internationella fackföreningskongresserna fattade besluten.
Som "en praktisk demonstration för internationell fredsrörelse genom
arbetarnes organisationer" godkändes den internationella fackföreningskongressens
i Eom beslut att låta upprätta en fond för kamp mot kriget. Till denna fond
skall varje så kallad helt betalande medlem erlägga en krona och varje halvt
betalande medlem 50 öre. Uttaxeringen till fonden skall verkställas under
veckan 15—21 oktober innevarande år.
Av de av kongressen fattade besluten rörande landsorganisationens
administrativa angelägenheter märkes ett, att förbundens avgifter till
landsorganisationen höjdes från 1 krona och 92 öre per år till 4 kronor och 80 öre. För
kvinnliga och minderåriga medlemmar erlägges hälften av detta belopp. Den
minimiårsavgift per medlem, som de till landsorganisationen anslutna förbun-
J) En sådan undersökning är gjord av Paul Umbreit, Tiden 1921, s. 319.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
