Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Jacobsson, Malte: Skolkommissionens förslag till enhetsskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLKOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL ENHETSSKOLA 38")
Fullfölja statsmakterna en sådan skolpolitik, nödgas de också —
det blir den negativa sidan av enhetsskolsystemet — undanrycka
sådana skolor sitt stöd, vilka icke ha ett speciellt pedagogiskt mål
att fylla utan endast äro separatskolor för rikemansbarn.
Parallellskolor i denna mening äro oförenliga med enhetsskolesystemet.
Dessa allmänna principer vilja icke alla godta. Det finns en
hel del folk, som äro rädda för att bereda alla begåvningar lika
tillfälle till studier, de befara överbefolkning inom de så kallade högre
yrkena eller de bli plötsligen oroliga för att arbetareklassen skall
sugas ut på begåvningar och på så sätt berövas sina bästa ledande
män etc. En och annan pedagog gör dessutom gällande att den
nuvarande folkskolan även i dess bästa form (av A-typ) icke är
tillräckligt välskött för att kunna tjänstgöra som grundval för
realskolan.
För min del kan jag icke dela denna rädsla för ett
enhetsskole-system eller misstro mot folkskolans undervisningskapacitet.
Skolkommissionens bemötande av det slags kritik synes mig fullt hållbar.
Det är däremot i tillämpningen av enhetsskolesystemets principer
som Skolkommissionen är mindre lycklig. Den har tillämpat dem
på ett grovt schematiskt sätt, alldeles som om enhetsskolesystemet
endast kunde leda till en enda utgestalning, nämligen den av
kommissionen föreslagna 6-klassiga gemensamma barndomsskolan och
en realskola byggd på denna fullt avslutade barndomsskola. Det
är detta reformförslag och inget annat, som kommissionen sätter upp
mot den nuvarande ordningen. Andra möjligheter lämnar den ur
räkningen utan att i sin principdiskussion ens antyda att sådana
äro realiserade i andra länder med ett enhetsskolesystem. I
Tyskland har man en fyraårig grundskola, i Österrike en femårig. I
Schweiz, av kommissionens sekreterare kallat "det klassiska
enhets-skolelandet ’’ har man, åtminstone i Zurich och Genève, byggt
läroverken på folkskolans femte klass, medan folkskolan är åttaårig.
I Sverige kan man gott säga, att det är en tillfällighet att vi ha
just en sexklassig obligatorisk folkskola fram till 12—13 års åldern.
Det har länge varit ett önskemål för åtminstone städerna att få ett
obligatoriskt sjunde skolår, och å många platser finns det redan
förverkligat. Den nya undervisningsplanen är uppgjord för både sju
och sexklassig folkskola, och för flera ämnen är den i själva verket
så planlagd, att den endast passar för en Sjuklassig skola. Hade
vi icke av praktiskt ekonomiska skäl hindrats från att mera allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
