Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN STORA SKOLREFORMEN
413
ärligt villiga att godtaga folkskolan som bottenskola, men de anse
att denna goda tanke kommer att få olyckliga följder, om den
nödvändigt skall genomdrivas i den föreslagna formen. Man bör lyssna
på deras motivering härför. Ty om bottenskolevännerna kunna
genomföra sin idé på ett sätt som tillfredsställer läroverk och
universitet, kommer deras seger att bliva dubbelt fruktbar och fast
beståndande. Känna sig däremot läroverkslärare och professorer av
pedagogiska skäl djupt missnöjda med reformen, så kommer den
att föda en för reformens genomförande farlig spänning mellan
folkskola och högre skola, medan dess mål ju tvärtom är att avskaffa
spänningen dem emellan.
Oppositionen mot den sexklassiga bottenskolan anför först och
främst att denna anordning skulle hava en menlig inverkan på
folkskolan. Dennas arbete skulle åtminstone under de senaste åren
mest inriktas på att göra sina lärjungar dugliga att bestå
examensprovet till realskolan. Därav skulle födas jäkt och plugg. I själva
verket har på senare tid framträtt en farlig tendens att beröva
folkskolan en av dess största förtjänster: den att lärjungarne ej
där liksom i så många andra av våra läroanstalter överansträngas.
Den senaste undervisningsplanen, så förträfflig i de flesta avseenden,
kan ej frånkännas en viss fallenhet att pressa skolbarnen, och även
lärarpersonalen för hårt. Arbetet i folkskolan är redan nu mycket
påfrestande, särskilt för lärarinnorna, vilka ofta redan börja sitt
arbete överansträngda av den orimligt pluggöverlastade
seminariekursen. Det är en gammal men farlig tradition hos den svenska
vänstern, att den i sin iver att öka bildningen alltför ofta
överanstränger bildningsarbetarne. Dock är det en självklar förutsättning
för den moderna, vetenskapliga pedagogiken att en sund själ kräver
en sund kropp, och att intelligensen ej ökas utan mattas genom
överansträngning.
Förlades däremot övergången från folk- till realskola efter fjärde
året, så bleve dels examen lättare, dels bleve åtminstone de femte och
sjätte skolåren fritagna från examensplugget.
Man har vidare anmärkt att en sexårig bottenskola skulle gynna
städerna på landsbygdens bekostnad. Den sexåriga folkskolan av
normaltyp är ju långt ifrån genomförd på landsbygden. Blott 35
proc. av landsbygdens barn undervisades år 1920 i de två något så
när fullgoda skolformerna A- och B-skolan. Skolväsendets
utveckling på landsbygden har också för närvarande hämmats av den eko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
