Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, dec. 1922 - Sköld, Hannes: Baltisk politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BALTISK POLITIK
460
till Tyskland../’ Framtiden får väl utvisa, om det baltiska
förbundet, såsom Frauenstein tror, skall vara kraftigt nog att hävda
en ställning som Hollands. Det är nog tyvärr ett och annat
som redan nu tyder på, att förr eller senare Luxemburgs öde
kommer att drabba dem. I vilketdera fallet är det ett faktum att inget
av de baltiska länderna är tillräckligt utvecklat och tillräckligt rikt
på naturtillgångar för att kunna tänka på en av Rysslands ekonomi
oberoende tillvaro. Detta är en sanning, som Frauensteins riktigt
insett.
Det största intresset i den citerade lilla boken torde emellertid de
sidor kunna göra anspråk på, där stormakternas och de baltiska
staternas inbördes orientering sakkunnigt skildras.
Beträffande England säges, sid. 25 f.: "Som flottbas i Östersjön
kommer för England i första rummet i betraktande Estland med
sina långt utspringande öar, varifrån Ryssland och de baltiska
staterna kan ställas under en ständig kontroll. England vore inte
heller obenäget att förvandla ön Ösel till ett östligt Gibraltar, vilket
förehavande det är att hoppas att det estniska nationalmedvetandet
motsätter sig. Också kunna väl varken de övriga baltiska staterna
eller Finland och Sverige gå med därpå, då på detta sätt endast
en balkanisering av randstaterna, vilken i framtiden torde få ytterst
svåra följder, befordras." Antagligen skulle en protest från de
nämnda staterna bekymra England ganska litet, om det ville taga
Ösel och — kunde det för det avundsjuka Frankrike.
Beträffande detta lands politik i Baltikum framhålles, att det
inte intresserar sig så mycket för den nordligaste randstaten och att
dess speciella protegé varit Lettland på grund av dettas polska
orientering. Mot Litauen har Frankrike, för polackernas vackra
ögons skull, drivit en politik vars vansinnighet tillbörligt
karakteriseras. Författaren lovade sig en bättring i den franska
baltpolitiken av det briandska kabinettet, vars politik dock övergavs när
dess saga blev all. I skildringen av Frankrikes position framhålles,
att denna stormakts förhållande till Finland är kyligt på grund
av detta lands tyskvänlighet och ryssfientlighet, "bakom vilken
också det svenska inflytandet döljer sig" (sid. 27), ett yttrande,
som knappt i en så allmänt hållen formulering är riktigt. Ty
snarare har väl finnarna underblåst den ’ ’svenska ryssfientligheten’’
än tvärtom, även om i viss mån en växelverkan ägt rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
