Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Exsul: Finländsk Politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLÄNDSK POLITIK
3
hård hand gjorde slut på de finska bokarlarnas okristliga framfart i
svenska Lappmarken.
Ingenstädes vårdas minnet av dessa fredliga svenska bragder så
troget som i Estland. Esterna ha inte glömt den "gyllene"
svenska tiden, det enda ljusa skedet i deras historia hittills. När Dorpats
universitet grundades, när Gustav Adolf tvang prästerna i Estland
att predika på folkets språk, och när han lät Johan Skytte förklara
för de tyska baronerna att esterna inte äro något sämre folk än
svenskar eller tyskar, fast det kan så förefalla, när man håller dem
i omänsklig träldom och okunnighet: då knöts ett oslitligt
tillgivenhetens band mellan Estlands och Sveriges folk. Två århundradens
ryssvälde har sopat igen spåren av de svenska odlingsbragderna i
Estland och knutit nationens bildade lager delvis till den tyska,
delvis till den ryska kulturkretsen; vårt lands maktmedel äro alltför
små för att vi skulle kunna tänka på att ta Estlands politiska öden
i våra händer eller gå i proprieborgen för dess oavhängighet, även
om det estniska folket skulle så önska; men vi få inte glömma att
vi ha ett dyrbart kulturellt arv att vidmakthålla och förkovra i detta
land, där det svenska namnet hålles så högt i ära.
Insikten om att Sverige och Estland äro dömda att gå var sin väg
fram utan närmare samverkan, tycks vara allmän hos bägge
parterna. Här hemma är det veterligen bara någon enstaka politisk
friseglare som har varit missnöjd med att vårt land lyser med sin
frånvaro "vid rådsborden på andra sidan Östersjön". Spörsmålet
om ett baltiskt-svenskt förbund finns knappast till.
Helt annorlunda ligger saken när det gäller Finland. Här stå
vi inför ett spörsmål, som för den finländska republiken utgör en
livsfråga, och som också för Sverige är av så stor vikt att envar
av oss förr eller senare måste fatta ståndpunkt till den.
På det antingen-eller som nyss uppställdes, kan det ur nutida
finländsk synpunkt inte ges mer än ett svar. För den allmänna
meningen i det unga Finland står det som en självklar sanning att
maktförhållandena vid Östersjön nu efter världskrigets slut äro
tillnärmelsevis desamma som före 1700 och att det tillkommer de nya
Östersj örikena att gemensamt med Sverige upptaga den svenska
stormaktstidens arv. Om ej Sverige vill vara med om dessa planer
— så dess värre för Sverige. Som ett vittnesbörd om denna
finländska uppfattning kan man anföra ett uttalande i det
konservativa Iltalehti (26—5—1922): "Sverige inser ej att dess allt mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
