Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Exsul: Finländsk Politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
EXSUL
Den finska allmogen, isynnerhet befolkningen i de östliga
gränstrakterna, har i gamla tider hyst ett oblidkeligt hat till ryssen. Med
bondens sega vanefasthet har den nog också hållit fast vid detta sitt
rysshat ända fram till våra dagar. Men med landets högre klass
förhåller det sig annorlunda. Det släkte som upplevde den ryska
erövringen 1808—1809, fogade sig i sitt öde med en beredvillighet
som inte låter förklara sig enbart ur verkningarna av Alexander I :s
högsinnade ädelmod.
Som ett typiskt vittnesbörd om stämningen i Finland strax efter
skilsmässan från Sverige anför J. E. Danielson (-Kalmari)1) en
privat uppsats av år 1810, författad av en godsägare som bevistat
Borgå lantdag och hade en son som hade tjänat officer i finska
armén 1808—1809. Författaren uppställer där den frågan, huruvida
en återförening med Sverige vore önskvärd, och han besvarar den
så: "Jo, i sekler har Finland varit en krigsteater, vi kunna räkna
att inom vart tjugonde år ha våra åkerfält och fosterjord blivit
gödda av finska undersåtars dyrbara blod’’. Författaren hade ’ ’med
en stum förundran och ett blödande hjärta" blivit varse att det
bland hans landsmän fanns sådana som inte ännu hade frigjort sig
från gamla fördomar och därför hoppades, att Sveriges nye
kronprins skulle tvinga kejsaren att återlämna Finland. Själv tror
han ej på ett slikt företag: "efter min tanke kan aldrig Finland
mera bliva någon krigsteater, så länge vi stå under ryska monarkins
beskydd". Han framhåller vidare hur mycket gynnsammare
Finlands läge nu är än då det lydde under Sverige, och förklarar: ’ ’få
vi njuta alla dessa förmåner vi nu äga, är Finland i anseende till
sitt läge det lyckligaste land i Europa".
Hurudan var stämningen i Finland en mansålder senare; under
Nikolaj I:s reaktionära regering? Som svar på den frågan anför
Danielson en annan, likaledes helt privat uppsats, författad år 1848
av en ung man, sedermera generallöjtnanten Otto Furuhjelm. I
denna uppsats yttras bl. a.: ’ ’Jag vet, det finns dem, som förväxla
nationalitet med politisk självständighet. — Politisk självständighet
för vårt land! — blotta tanken därpå väcker mitt löje, och jag kan
försäkra att det icke finns någon, ej ens den mest entusiastiske
skolgosse, som skulle önska detta eller ens falla på den idén. — Byta
vår närvarande ställning med den, att bliva en ständig lekboll för
*) Finlands inre självständighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
