Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Exsul: Finländsk Politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
EXSUL
Vid 1917 års lantdag innehade socialisterna 103 av lantdagens 200
mandat. För närvarande ha socialdemokraterna 53 platser och
kommunisterna 27, eller med andra ord, de borgerliga partierna
förfoga över sammanlagt 120 röster. Kommunisternas väljarskaror
bli alltfort förstärkta med de politiska delinkventer som efterhand
återfå sin frihet eller sina medborgerliga rättigheter. Vern vågar
under sådana omständigheter bestrida möjligheten av att
socialdemokrater och kommunister en gång kunna vinna de 21 mandat de behöva
för att få övervikt i riksdagen ? Skulle så ske, då bleve deras första
åtgärd att besluta om skyddskårernas upplösning. Det kan med
matematisk visshet förutsägas att skyddskårerna inte godvilligt skulle
utlämna sina vapen. De skulle lämna ett slikt riksdagsbeslut utan
avseende — och därmed vore den vita statskuppen en verklighet.
Det säger sig självt att hatet mellan vita och röda är ett lik i
lasten för Finlands krigsmakt. Hurudan skall tillförsikten och
kamratandan vara i en här, där var fjärde man är en förstucken
fiende? Men det finländska försvarsväsendet lider också av en
annan ödesdiger svaghet: söndringen och missförhållandena i övrigt
inom officerskåren.
Eepublikens officerskår är väsentligen sammansatt av följande tre
element: f. d. svenskt underbefäl, s. k. tyska jägare och f. d.
officerare i rysk tjänst.
Det rikssvenska inslaget är det fåtaligaste, men ingalunda det
minst dugande. Det finns exempel på svenska furirer som i
finländsk tjänst på kort tid ha avancerat till regementsofficerare, ja
ända upp till överstes rang och gjort sig allmänt uppskattade både
i armén och vid skyddskårerna.
Jägarofficerarna fingo som bekant sin utbildning i Tyskland under
världskriget. I inbördeskriget gjorde de en betydande insats, men
då deras allmänbildning och militära insikter i regel ha visat sig
vara otillräckliga, ha de blott i ringa utsträckning kunnat vinna
högre befordran. Därom är ju ingenting ont att säga. Värre är
att jägarkårens korta annaler efter inbördeskriget ha att uppvisa
*& en rad av kriminella dåd som med fog kunna komma en att fråga
hurudan den moraliska genomsnittsnivån är i dessa kretsar. Det kan
vara tillräckligt att här påminna om mordet på tonsättaren Toivo
Kuula i Helsingfors, mordet på kapten Ekblad i Åbo och den
åtminstone indirekt till döden ledande misshandeln mot fänrik
Hallberg i Viborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
