Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Sommarin, Emil: Historia och ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HI8T0KIA OCH EKONOMI
31
Tiderna förändras och vi med dem. Urmänniskan har genom ett
långt barbari höjt sig till civilisation, och även i klasstriderna vet
den civiliserade medborgaren att tillämpa andra metoder än de
barbariska. Hon ser även i bittra motståndare icke djävlar, utan
medmänniskor.
Om produktionens teknik, eller rättare sättet att ordna
försörjningsarbetet och fördelningen av dess frukter genom tiderna varit
bestämmande för samhällsordningen inom varje epok av
mänsklighetens historia — under feodalismens tid med dess herrgårdar och
deras tillhörande gods, deras baroner och livegna, liksom under
storkapitalismens tid med dess trustkungar och proletärer — kan det då
därför påstås, att ett visst stadium i produktionsteknik icke gett
möjlighet till valet av mera än en samhällelig ordning, eller har
mänskligheten, åtminstone på vissa produktionsstadier, haft valet
mellan olika samhällsorganisationer och efter vilka grunder har
endera funnits ändamålsenligast? — Efter enbart ekonomiska? — Eller
ha idéer om rätt och frihet här självständigt kunnat inverka ? — Om
en viss produktionsteknik medför en viss given samhällsordning, sä
förklarar den materialistiska historieuppfattningen
orsakssammanhanget slutgiltigt och tillräckligt. Men rymmer viss
produktionsteknik flera möjligheter i fråga om samhällssystem, så kan man
icke stanna vid den materialistiska historieuppfattningens förklaring
såsom uttömmande, utan måste fråga vidare efter en grund till det
faktiska systemets utformning med vrakande av andra möjliga
system. Trustväldet i vissa delar av Förenta Staterna, där
proletariatet utgör en blandning av lågt stående invandrare, bl. a. från östra
Europa, kan synas ägnat att återväeka slaveriet i moderna former.
Produktionens teknik och ekonomi är gynnsam för en sådan
reaktion. Och ändå är den helt visst osannolik.
Det vore dogmatism eller fanatism att avvisa dessa spörsmål eller
att avgöra dem utan varje tvekan.
Har mänskligheten vid given produktionsteknik i viss mån fritt
val mellan olika möjligheter i fråga om samhällelig ordning, vem
kan då vara säker om? att den industriella revolution, som sedan mera
än hundra år omformat produktions- och kommunikationssättet i
den civiliserade världen, —• att denna väldiga tekniska omvälvning
med nödvändighet måste leda till vad man vid 1800-talets mitt
förstod med en socialistisk produktionsordning ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
