Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Brusewitz, P. E.: Produktionsorganisation i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PBODUKTIONSOBGANISATION I RYSSLAND
35
tare samt försälja sina produkter till enskilda eller till andra statens
organ. Undantag även i detta avseende bilda dock vissa företag
av nationell betydelse, till exempel vapenfabrikerna, vilka
fortfarande stå under statens direkta ledning och erhålla såväl livsmedel
som råvaror genom de centrala statsorganens försorg.
Varje statstrast är, såsom nämnt, i ekonomiskt avseende
självständig. Den får emellertid för varje år sig förelagt ett visst
program: vissa nybyggnads- och reparationsarbeten skola slutföras,
varjämte betydande skatter eller naturaleveranser skola fullgöras
till staten. Exempelvis skola i Grosny varje år verkställas vissa
reparations- och nyborrningsarbeten. En bestämd kvantitet nafta
skall produceras och av de för naftaprodukterna erhållna
betalningsmedlen skall en viss del ställas till statens förfogande,
nämligen 30 % av vad som erhållits vid försäljning inom landet och
40 % av vid export erhållen valuta. Det är sålunda fråga om en
mycket betydande beskattning, som givetvis ej kan undgå att
pressa även arbetslönerna. Sedan denna skatt betalats, har
emellertid trasten lika stor rätt som ett privat företag att efter
eget gottfinnande disponera överskottet. Ledningen svarar för att
det föreskrivna programmet uppfylles samt att de bestämda
skatterna (30 respektive 40 % av revenuen) verkligen erläggas. Om
vid den årliga revisionen visar sig, att ledningen på ett eller annat
sätt misslyckats, gives ingen pardon. Nya män får då försöka.
På direktörsposterna synas numera sitta intelligenta och raska,
om också hänsynslösa män, väl inne var och en på sitt område. En
av mina gamla vänner i Moskva, en synnerligen energisk ingenjör
S., sovjetvänlig ehuru inte kommunist, sitter sedan den 1 oktober
(det nya affär sårets början) 1922 såsom chef för en av de största
textiltrusterna. Och av honom fick jag med mig rekommendationsbrev till
ingenjörer och direktörer i Podolsk, Charkov, Jusovka, Rostov och
Grosny. Trustdirektörerna ha ofta proletärtypen kvar i det yttre
utseendet och uppträdandet, men de äro flotta karlar, ha automobiler
och lyxdroskor, springpojkar och gästrum.
Såsom chef för kolindustrien i Jusovka residerar "kamrat"
Ki-rilkin i det gamla direktörskabinettet vid ett ofantligt skrivbord
belamrat med stål- och kolprover samt annat industriellt
reklammaterial. Tvenne kolgruvarbetare i brons stå där på bordet,
bärande elektriska lampor, som brinna dag och natt, utvisande att
arbetet i gruvorna går sin gilla gång. Kamrat Kirilkin har hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
