Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Brusewitz, P. E.: Produktionsorganisation i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRODUKTIONSORGANISATION I RYSSLAND
41
Samma trust hade slutit ett avtal med "Asneft" (naftatrusten i
Baku) om leverans av nafta. Även denna affär uppgjordes genom
Sasslevsky, vilken erhöll 8 % i kommission på köpsumman, som i
detta fall utgjorde inte mindre än 12 miljoner guldrubel.
Kommissionen utgick i manufakturvaror.
Då man ser dessa siffror, förstår man, varifrån den nya
bourgeoisien i Ryssland får sina pengar.
Förklaringen till alla dessa mellanhandsaffärer ligger dels däri,
att trusterna ofta sakna nödigt rörelsekapital, dels i den bristande
kontakten de särskilda trusterna emellan, men säkerligen delvis också
däri, att cheferna för trusternas inköpsavdelningar, på samma sätt
som alltid skett i Ryssland, avsluta transaktionerna med egen
vinning för ögonen, det vill säga dela den ur trasten utpressade
förtjänsten med mellanhänderna.
Om vi nu övergå till de regeringsorgan, vilkas ändamål just är
att reglera handeln mellan statsorganen, så att inga mellanhänder
skulle behövas, nämligen handelsbörsen, centrala handelsbyrån,
Mostorg m. fi., så finna vi att börsen ännu spelar en jämförelsevis
liten roll. De flesta truster ha inte avslutat några affärer alls på
börsen. Centrala handelsbyrån hade under sina första fem
verksamhetsmånader år 1922 endast avslutat 37 kommissionsaffärer och
även Mostorg har endast i enstaka fall avslutat större
kommissionsaffärer.
Inom flertalet industrigrenar äro samtliga truster numera
sammanslutna till syndikat i och för centraliserande av inköp av
råvaror och försäljning av trusternas produkter. Men i allmänhet gå
endast en mindre del av trusternas affärer genom dessa syndikat,
under det att flertalet uppgörelser träffas direkt av trusterna.
Såsom nämnts beror mellanhandsystemet delvis på trusternas
bristande rörelsekapital. I den mån bankväsendet utvecklas, hoppas
man kunna råda bot på svårigheterna i detta avseende. Och allt
efter som riksbanken utvecklas till en allt mäktigare kreditgivare åt
industrien, bli trusterna för sin verksamhet i högsta grad beroende
av denna bank, vilken också automatiskt intager en allt mera
kontrollerande ställning i förhållande till industrien. Det är på denna
successiva övergång av de reella kontrollen från de mera byråkratiska
f olkhushållningsorganen till den direkt ekonomiskt intresserade
banken, som man bygger förväntningarna om en sundare utveckling
av trustväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
