Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Händelser och spörsmål - Pariskonferensens misslyckande och dess följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELSEB OCH SPÖKSMÅL
61
ryktes befogenhet att företa vissa reduktioner av skadeståndet ur de allierades
händer. Denna skiljedomstol skulle nämligen bestå av en ledamot av
skadeståndskommissionen, en tysk regeringsmedlem samt en tredje medlem som
utnämndes av de två första, eller, i händelse dessa ej kunde enas om ett namn, av
Förenta Staternas president. Skadeståndskommissionen fråntogs sina viktigaste
befogenheter, ja dess vidare existens skulle bli helt och hållet problematisk,
övervakandet av de tyska finanserna skulle läggas i händerna på ett utländskt
finansråd (den i planen omnämnda kontrollmyndigheten) med säte i Berlin
och bestå av sex ledamöter, en representant för vardera England, Frankrike,
Italien och Belgien samt två av amerikansk nationalitet eller tillhörande
europeisk neutral stat. Som ordförande, vilken ägde utslagsröst, skulle den tyske
finansministern fungera. Sålunda skulle Frankrike, Italien och Belgien, vars
fordringar på Tyskland tillsammans utgjorde 70 proc. av det totala
skadeståndet kunna bli överröstade. Slutligen förgrep sig planen på fredsfördragets
bestämmelser rörande naturaleveranserna.
Detta var Poincarés principiella invändningar. Men det räckte ej härmed.
Enligt den engelska planen skulle Tyskland beviljas ett fyraårigt moratorium
utan att det lämnade några som helst panter. Alltså, menar Poincaré, skulle
Tyskland efter moratorietidens slut, då det återvunnit sina ekonomiska krafter
helt och hållet kunna göra sig fritt. I själva verket skulle Tyskland ej behöva
betala mer än 25 miljarder guldmark den 31 december 1923 för att inlösa
obligationerna av den första serien. Värdet av den andra seriens obligationer skulle
vid samma tidpunkt icke överstiga 2 miljarder. Under förutsättning att
Tyskland verkställde inlösningen av obligationerna 1923 skulle Frankrikes andel av
skadeståndet, frånräknat de obligationer som skulle tjäna till likvideringen av
Belgiens skuld till Frankrike samt utgifterna för ockupationen och för andra
ändamål, ej uppgå till mer än 11 miljarder. Genom den föreslagna regleringen
av de allierades inbördes skulder skulle Frankrike alltså utgå ur kriget med
en skuld av 14 miljarder guldmark till Förenta Staterna. Lägges därtill
utgifterna för pensioner och återuppbyggande av de förstörda provinserna skulle
med frånräknande av de 11 miljarderna i skadestånd Frankrike stå med en
total skuld på 73 miljarder guldmark. England däremot skulle ha en betydligt
mindre skuldbörda att bära eller 45.5 miljarder.
Om Frankrikes egen plan för skadeståndsfrågans lösning skall här blott sägas
så mycket att den var fast grundad i en absolut misstro till Tysklands vilja
att uppfylla sina förpliktelser. För skadeståndets nedskrivning skulle den genom
Londonavtalet 1921 fastställda C-serien obligationer om tillsammans 82
miljarder användas men endast i det fall att dessa obligationer finge tjäna som
betalning för de allierades inbördes skulder. Om de allierade avskrevo de
obligationer de på detta sätt erhöllo i betalning, skulle Frankrike göra detsamma.
Beträffande moratoriet finge det ej sträcka sig över två år och skulle ej
gälla bestridandet av ockupationskostnaderna eller de fastställda
naturalikvi-derna. Sist men icke minst skulle panter hållas av de allierade. Dels skulle
en interallierad kommitté av ingenjörer sändas till Essen för att övervaka
ett noggrant uppfyllande av de föreskrivna kolleveranserna.
Bhenlandskom-missionen skulle vidare äga rätt att sända ordonanser in i Ruhrområdet för
att bevaka utförandet av ingenjörskommitténs order. I de redan besatta om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
