Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 NILS KARLEBY
stränga skyddet, från början medel att främja yrkeskonsten och
hindra f örsumpning, blevo småningom motsatsen: medel att avkoppla
intresset från produktionens utveckling, att konservera en
mästarekasts ’lovliga rättigheter" och hindra varje nydaning. Systemet
blev en boja för de samhälleliga produktivkrafterna: de ökade
produktionsmöjligheterna voro uppenbara, men systemet hindrade
deras tillgodogörande. Man såg, att "om människorna läte bli att
beskydda varandra så förbannat, så skulle vi ha det mycket bättre
allihop, ty man har sett att det högsta skydd för några kan vara det
värsta förtryck för de flesta".1) Och småningom gick man — trots
de privilegierade mästarnas protester — att avskaffa systemet. Att
den gamla skråförfattningen blivit ohållbar, var allas övertygelse,
och om någonsin en gammal institution avskaffats under nationens
enhälliga bifall, så var det skråväsendet.2)
Det industriella kapitalistiska system med den fria konkurrensen
som marknadsprincip, som luckrade upp och småningom bortsopade
skrå- och regleringssystemet, betydde vid sin tillkomst en enorm
stegring av den samhälleliga produktionen. "Bourgeoisin har under
sitt knappt hundraåriga välde (1848) skapat kolossalare
produktionskrafter än alla föregående generationer tillsammans.
Naturkrafternas underkuvande, maskinerierna, kemiens tillämpande för
industrin och jordbruket, ångbåtarna, järnvägarna, de elektriska
telegraferna, uppodlandet av hela världsdelar, floderna, som gjorts
farbara, hela befolkningar, som stampats ur marken — vilket
föregående århundrade anade, att sådana produktionskrafter slumrade
i skötet av det samhälleliga arbetet!"3) Så länge detta system
fyllde uppgiften att tillgodose den samhälleliga produktionens behov
på bästa sätt, härskade det obestritt, och i väsentlig grad härskar
det, tack vare ett relativt gott fyllande av den nämnda uppgiften, än.
Men det dröjde icke länge förrän upptäckten gjordes, att det vid
sidan av en enorm effektivitet i framställning av materiella
nyttigheter även var enormt effektivt i att föröda det människosläkte, för
vars gagn det egentligen skulle vara till. Det rymde inom sig vid
sidan av fördelarna nackdelar, som icke kunde ignoreras. Och så
*) Strindberg, i berättelsen ’ ’Beskyddare? \ i Svenska öden och äventyr.
2) Bucher, Die Entstehung der Volkswirtschaft, 9 uppl., Tubingen 1913, s.
194. — I Tyskland voro även hantverkmästarna i allmänhet eniga om systemets
avskaffande, tvärtemot vad fallet var i Sverige.
3) Det kommunistiska manifestet (1848). Sv. övers. 1903, s. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
