Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1923 - Lindstedt, Helgo: De gifta kvinnornas förvärvsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GIFTA K VINNOEN AS FÖB VARVS ARBETE
153
nans förvärvsarbete, ur vilket senares synpunkt varje havandeskap
och amningsperiod måste betyda minskade arbetstillfällen och
minskad förtjänst, såg man, och icke utan grund, en väsentlig orsak
icke blott till det sjunkande födelsetalet utan ock till den utbredda
spädbarnsdödligheten, en företeelse, som, framkallad i huvudsak av
den artificiella uppfödningen, man först i detta sammanhang
började kosta på ett livligare intresse.
Tidigast blev de gifta kvinnornas fabriksarbete föremål för mera
omfattande utredningar; det var ju det arbete, som, om man bortser
från lantbruket, vid sidan om hemindustrin sysselsatte de flesta gifta
kvinnorna och där också mera koncentrerat och iögonenfallande
framträdde de ödesdigra följder mödrarnas förvärvsarbete och
frånvaro från hemmet ha i släptåg: den stegrade morbiditeten och
mortaliteten bland de yrkesutövande, den abnorma
spädbarnsdödligheten, den ökade brottsligheten bland de minderåriga.
I Tyskland föranstaltades redan 1899 på statligt initiativ en
mycket omfattande undersökning rörande de gifta fabriksarbeterskornas
levnadsförhållanden, en undersökning, som följdes av andra
liknande i Holland (1908—1909) och Förenta staterna.1) Enligt de
av arbeterskorna själva lämnade upplysningar gåvo dessa
undersökningar vid handen, att i de ojämförligt flesta fallen mannens
otillräckliga inkomst var orsaken till hustruns yrkesarbete.
Emellertid har detta resultat ganska litet bidragit till någon enig
uppfattning i denna problemets mycket väsentliga punkt.
Socialpolitiker av borgerlig färg bestrida i allmänhet alltjämt, att det är
verklig nöd som driver hustrun till fabriken. Orsaken är i stället,
mena de, att söka i okunnighet rörande ett hushålls skötsel, frånvaron
av verkligt intresse för hem och barn, en längtan efter ekonomisk
oavhängighet av mannen, som av kvinnoemancipationen uppammats.
Bevisande äro icke de ovannämnda omfattande undersökningarna.
En samling subjektiva omdömen lämna, påstås det, intet objektivt
*) Die Besehäftigung verheirateter Frauen in Fabriken. N*ach den
Jalires-berichten der Gewerbe-Aufsichtsbeamten fur das Jahr 1899 bearbeitet im
Reichs-amt des Innern. Berlin 1901. — Onderzoek naar den Fabrieksarbeid van
Gehuwde Vrouwen in Nederland. s’Gravenhage 1911. — Report ön condition
of woman and child wage-earners in the United States., Washington 1910. —
Bland undersökningar företagna på enskilt initiativ förtjäna särskilt nämnas:
Bose Otto, Über Fabrikarbeit verheirateter Frauen, Munchen 1910 samt
Clemcn-tina Black, Married women^s work; London 1915,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
