Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 NILS KARLEBY
till ringa båtnad för folkhälsan måste umbära den läkarevård och
hygieniska vägledning, varav de äro i behov, att de måste avstå frän
att hava ordentligt skötta tänder ? Emedan det är för dyrt.
Överflöd — då det tvärtom dagligen förmärkes en trängande brist, och
då en bättre tillgång på dessa högt kvalificerade arbetskrafter skulle
innebära en enorm stegring av folkhushållets effektivitet.1)
’ ’Överflödet" är helt enkelt överflöd till sädana priser, som man
av någon gammal vana älskar att anse ’ ’naturliga’’ för de högre
kvalificerade yrkena. Medan bristen lika enkelt är brist till sådana
priser, som de prospektiva användarna kunde betala.
Att hämma tillflödet till de högre kvalificerade yrkena är icke
annat än att upprätthålla en konstlad knapphet på arbetskraften i
dem, att upprätthålla ett monopol för dessa grupper arbetskraft,
varigenom de försättas i bättre ställning än andra, de avstängda.
Att hämma tillflödet till de högre kvalificerade — vad är det
annat än att tvinga ner det i de lägre kvalificerade! Egendomligt
nog hör man sällan, att det är överflöd på lägre kvalificerad
arbetskraft, vilket det dock är, i den enda ekonomiskt rimliga mening
ordet överflöd, resp. brist kan ha, nämligen såsom en fråga om den
inkomst, de olika yrkena giva sina utövare. Överflöd eller brist på
arbetskraft är aldrig annat än en ersättningsfråga: det finns
överflöd på advokater till 100,000 kr. om året, men brist på sådana till
5,000, liksom det finns överflöd på grovarbetare till 5,000 men brist
*) "Om skickliga affärsledare vore talrikare, skulle alla slag av företag bli
ledda med högsta omdöme, kraft och intelligens. Det minsta företag skulle
ledas med samma skicklighet, som nu det största. Nu vändes den högsta
skickligheten till de stora företag varest den kan förtjäna mest, alldeles som
centrala tomter i en storstad användas för sådana ändamål, som inbringa dem
(= ägarna) mest. Med en obegränsad tillgång på första klass
affärsskicklighet skulle denna skicklighet gå även till mindre givande ställen. Förtjänsten,
eller ökningen av produktionen, resulterande från dess användning under minst
gynnsamma omständigheter, skulle bestämma ersättningen åt alla persoer av
sådan kapacitet.. . Arbetets allmänna produktivitet skulle i ett sådant
samhälle vara väsentligt högre än nu. Alla varor och tjänster skulle vara lättare
tillgängliga. Men den del som ginge till affärsledarna skulle vara mindre. Om
vi antaga processen förd till full konsekvens, med goda affärsmän lika talrika
som nu grovarbetare, skulle deras ersättning i det hela taget vara ungefär som
grovarbetarnas nu." Taussig, Principles, II, ss. 170—171. — Sammanhanget
mellan den tyska industrins expansion och den rikliga tillgången på billiga
ingenjörer! Jfr Taussig, Free Trade, The Tariff and Reciprocity, New York
1920, s. 48 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
