Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1923 - Carleson, C. N.: Massa och enhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASSA OCH ENHET 229
av verkligheten och slutligen, om möjligt, på en enda ’ ’princip"
återföra företeelsernas mångfald. Om en intelligens, yttrade en
gång Laplace, i ett och samma ögonblick kunde känna och fatta
alla samtidigt verksamma krafter i naturen, skulle han vara i
stånd att i en formel sammanfatta universums och atomens rörelser.
För den möderne sociologen är statistik oumbärlig. Samhället är
en värld i siffror och tal, som bilda så att säga den sociala
organismens skelett, och liksom de astronomiska talen operera med massor,
så även de statistiska, i det de uppvisa massföreteelsers
lagbundenhet. Därigenom — under sökandet efter allmängiltiga slutsatser —
blir statistik tillämpad matematik, en genomsnittstalens vetenskap,
som skärper våra proportionsbegrepp samt utreder och ordnar vårt
tänkandes material.
Statistikern följer icke till sina innersta förgreningar det enskilda,
isolerade fallet; det tillkommer andra forskningsområden, ehuru det
ju icke är uteslutet, att det enstaka fallet vid en närmare
undersökning kan leda till förklaring, ja till upptäckt av massföreteelser
eller att samma fall i en följande period kan uppträda som en
allmän företeelse. Särskilt samhällslivets relativt snabba omskiftning
i våra dagar är en ständig maning till vaken observation. Måttens,
kvantiteternas betydelse för all generalisering är i ständig tillväxt
på alla områden för mänskligt vetande och handlande. Även
naturvetenskap, som sysslar med organismer, med membraner, vätskor för
matsmältning etc, avviker mer skenbart än i verkligheten från
mätnings och Vägnings metodologi. Fysiologen liksom, fysikern,
biologen liksom kemisten behöver till sist siffror, tvingas mäta och
väga kvantiteter. Att nu icke närmare beröra de områden, där
perspektiv öppnas för undersökningar av och betraktelser över
relationen mellan kvantitet och kvalitet, ett kapitel åter nyligen
aktualiserat i d:r Grönbergs uppseendeväckande resultat rörande
ljusvågornas överföring till ögat medels två olika instrument ytterst i
synnerven, det ena, "stavarne", givande kvantitetsintrycket, d. v. s.
ljusmängd, "svart och vitt", det andra, "tapparne", som ger
kvalitet, färger.
Statistik är framför allt genom metod vunnen kunskap. Relativt
ung påverkar den synbart allt kraftigare andra vetenskaper. Den
"kinetiska värmeteorien", uppfattande värmet som
molekular-rörelse, är ett resultat av ett statistiskt betraktelsesätt och vunnet
genom proportionsmätning. Statistikens betydelse för samhällskun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>