Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1923 - Carleson, C. N.: »Underproduktion», utvandring och kolonisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
> UNDERPRODUKTION», UTVANDRING OCH KOLONISATION 277
de första stegen till folköknings- och utvandringsproblemens både
praktiska och teoretiska behandling, men dessa problem bringas
under en ny aspekt, sedan ur världskrigets revolutionering av
gränserna flere nationers statliga existens blivit i någon mån grundlagd
och tryggad just i de delar av Europa, som närmast skulle beröras
av utvandringens östliga orientering.
En mängd olika motiv och meningar löpa nu jämsides i
tidningspressen och tidskrifts- och broschyrlitteraturen om här avhandlade
spörsmål. De avspeglas även i hr Keys lilla skrift. Låt oss plocka
fram ur mängden några mera grovskurna teser och önskemål. "Nya
marknader behöva skapas", lyder ett nödrop. Bland andra medel
skall då kolonisation giva oss dem. Andra lägga särskild tonvikt på
• kapitalexport för att stegra produktion och folkökning i presumerade
avsättningsländer. Då dyka kreditfrågorna upp i jämnbredd
därmed. Vidare plägar framhållas, att kapitalutvandring och
folkutvandring betinga varandra. Såsom redan blivit antytt ha
Förenta staterna disponibelt överskottskapital för kolonial placering,
men saknar folk för emigration — kanske därför att där ännu finns
gott ekonomiskt utrymme för befolkningen. Ändra stater ha
överflöd på arbetskraft, men saknar kapital för detta överflöds
avbörd-ning. Har England både folk och pengar — trots sin oerhörda
statsskuldsbörda? Tysklands befolkning uppges med 20 miljoner
överskrida den siffra, som skulle kunna anses lagom avpassad till
dess nuvarande nedsatta förmåga att giva arbete, betala arbete och
sörja för arbetskraftens reproduktion. Alla dessa efter olika länder
skiftande förhållanden giva bilden av en världs-stagnation, ur vilken
arbetareklasserna förr eller senare måste lösgöra sig för att ¾ter i
någon mån känna sig tryggade till liv och uppehälle, och från denna
sida framtvingar sig då slutligen frågan om kapital med konstlade
medel och med enbart profitspekulativa motiv som ledstjärna för
en avvaktande passivitet eller ryckvis frambrytande, nervös aktivitet
förvaltas så, att det aldrig sättes in i rattan tid och på de punkter,
där arbetskraften bäst skulle behöva samma kapitals stöd och hjälp.
Det är lätt att såsom d:r Key säga: "Det kontinentala Europa är
hopplöst", lätt att säga, ty det behövs ju blott en enkel hänvisning
till kapitalets apati gentemot verkligt värdebildande produktion och
utbyte, lätt att säga som hr Brisman på rak arm: "alla jordbruks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
