Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1923 - Olberg, Paul: Ryska ställningar och utvecklingslinjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYSKA STÄLLNINGAR ÖCH UTVECKLINGSLINJER
305
under den kommunistiska perioden. De skulle "förnuftigt nog" ha
avsvurit internationalismen. Nu driva de på det utrikespolitiska
området en "sund nationell" politik och veta att också inom landet
avlägsna demokratins brister.
Denna mening är i många avseenden träffande. Ingen, som
fördomsfritt studerar sovjetpolitiken, skall numera våga påstå, att den
är socialistisk eller demokratisk. Sådant tillåta sig blott
bolsjevismens samvetslösa agitatorer. Oemotsägliga fakta bevisa, att Moskvas
inrikespolitik är genomträngd av en reaktionär anda och att
utrikespolitiken är rent imperialistisk. Som illustration behöver man bara
hänvisa till det ryska folkets politiska slavtillstånd, till den brutala
erövringen av Georgien, Aserbedjan, Armenien, Turkestan eller till
den terroristiska regimen i dessa ’ ’f örbundsrepubliker’ \ Här ligger
den egentliga grunden till att de strängt konservativa kretsarna
betrakta bolsjevismen som en för dem antagbar faktor. Därtill
kommer vidare deras strävan att anpassa sig till de givna förhållandena
för att erhålla en materiell existens. Deras framhållande av
nödvändigheten av att tjäna fäderneslandet även under sovjetregimen
saknar varje real grundval och är ingenting annat än en dålig
maskering av den eländiga anpassningsideologin. Anhängarna av
"väg-visarförändringen" veta själva alltför väl, att någon nämnvärd
offentlig politisk eller kulturell verksamhet inte är möjlig under de
terroristiska förhållandena. Deras eget uppträdande ger bästa
beviset härför. Sedan de en gång ha godkänt bolsjevismen bry de sig
inte längre om att kämpa för frihet, demokrati och den elementäraste
människorätt, utan de göra sig — direkt eller indirekt — delaktiga
i sovjetregeringens undertryckningspolitik.
Inte blott de borgerliga kretsarna förändrade "vägvisaren". Även
många av socialisterna ha tagit saken som den är och godkänt
bolsjevismen. Det måste anses som ett verkligt under, om den ryska
socialismen under dessa år av socialt förfall skulle skonas från den
moraliska krisen. Ekonomisk nöd, svag övertygelsekraft och
fullständig ovetenhet om Rysslands politiska framtid utöva också här
sitt inflytande.
Denna skildrade tendens till social omgruppering och ideologisk
förändring får inte underskattas, när man vill göra klart för sig
landets närmaste politiska perspektiv. Det är nämligen ett faktum,
att det uppkommer avsevärt stora samhällslager, som mer eller
mindre önska ett politiskt status quo. De flestas utkomst hänger på
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
