Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1923 - Olsson, Oscar: De svenska arbetarnas folkbildningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA ARBETARNES FOLKBILDNINGSARBETE 315
Inflytande på andra jvikbildning’sformer.
De tusentals studiecirklarnas arbete under det senaste årtiondet
och det allmänna bildningsintresse, som genom dem skapats bland
de kroppsarbetande klasserna, ha även återverkat på folkbibliotekens
och föreläsningsverksamhetens utveckling.
Runt om i landet ha uppstått små studiecirkelbibliotek, för
närvarande ungefär 2,500, vilka med sitt goda bokbestånd varit av stor
betydelse, i synnerhet för landsbygdens folkbildningsarbete.
Behovet av inslag av populärvetenskapliga föreläsningsserier i de
folkliga studiecirklarnas arbete har också på detta område
åstadkommit nya former. Arbetarnas bildningsförbund har allt sen sin
tillkomst, 1912, anordnat till en lördag och söndag sammanträngda
föreläsningskurser om i allmänhet tre till sex föreläsningar. Ämnena
ha huvudsakligen varit kommunalstyrelse, statskunskap,
kooperation eller nationalekonomi. Föreläsningsserien anordnas endast, om
studiecirkel i ämnet finnes på platsen eller bildas i anslutning till
föreläsningarna. Året 1921—1922 anordnades på 215 platser 301
sådana föreläsningsserier. För kurserna utgick statsanslag med
18,500 kr.
Redan tidigare hade Godtemplarorden börjat anordna längre
föreläsningskurser, ofta fyra till sex veckor, med en eller ett par
föreläsningar varje kväll, de s. k. flyttande folkhögskolekurserna, vilka
också ofta voro förbundna med studiecirklarnas arbete. Nu ha i
flera län bildats folkhögskolekursföreningar av huvudsakligen
nykterhets- och arbetarorganisationer för anordnandet av sådana
kurser. År 1921—1922 anordnades ungefär 40 flyttande
folkhögskolekurser med i allmänhet 60—100 fasta deltagare vid varje kurs.
Organisation och utveckling.
Det var först Godtemplarorden, som utformade
studiecirkelorganisationen, och sedan följde snart de övriga stora
nykterhetsorganisationerna exemplet. Tillsammans torde dessa sällskap räkna ungefär
300,000 medlemmar, varav hälften torde tillhöra Godtemplarorden
(I. O. G. T.).
År 1912 bildades Arbetarnes bildningsförbund (A. B. F.), det
yngsta men även utvecklingskraftigaste riksförbundet med
studiecirkelverksamhet på sitt program. Det är en samorganisation för
alla mera betydande politiska och fackliga arbetarorganisationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
