Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Wigforss, Ernst: Liberalism och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIBEKALISM OCH SOCIALISM 329
vidare förenas inom samma grupp eller till och med hos samma
person.
Hur riktig denna reflexion än må vara, så länge det endast gäller
en teoretisk diskussion av möjliga framstegslinjer, räcker den
tydligen inte till som förklaring, när man ställes inför konkret
formulerade programpunkter. Och med ungefär lika stort berättigande
kan man understryka den partipolitiska situationens inflytande i
rakt motsatt riktning, det vill säga till att framalstra "principiella"
motsatser med grund huvudsakligen i agitationsbehoven. Det är
inte utan att man tycker sig märka något av detta behov, när man
lyssnar till den särdeles fräna ton, som vid kritiken av socialismen
stundom anslås av The Nation och åtskilliga liberaler ur dess
krets. Tendensen att göra det engelska arbetarepartiet till
representant för en extrem, dogmatisk och verklighetsfrämmande socialism
är till exempel hos Kamsay Muir så påfallande, att den inte gärna
kan förklaras ur annat än hans egen starkt framträdande ställning
som de engelska nyliberalers kanske mest energiske agitator. Någon
ivrigare förfäktare av satsen, att liberalismen skiljes från
socialismen genom ett brett svalg av principer, torde man inte heller kunna
finna bland klart framstegsvänliga liberaler. Så mycket mera
givande bör det vara att först gå till Muir för att se, hur han ifråga
om samhällets äganderätt och staten som företagare drar den
principiella gränsen mellan liberalism och socialism.
III.
Den första frågan blir, om Muir faller för den tydligen ganska
svåra frestelsen att sätta gränsen i stort sett just vid den punkt,
eller rättare de olika punkter, dit utvecklingen mot samegendom för
tillfället i olika länder och olika kommuner nått fram. Svaret kan
ges omedelbart. En dylik opportunism är främmande för Muirs
hela principbetonade uppfattning. I sin Liberalism and Industry
(1920) söker han finna de allmänna förutsättningar, som måste vara
uppfyllda, för att man från liberal synpunkt skall finna samhällets
äganderätt och enhetlig ledning a priori naturliga. Och han
uppräknar fem dylika fall. Det första är de rena monopolen, det andra
industrier, vilkas skötsel direkt och omedelbart berör alla
medborgare, det tredje sådana industrier, som av de första anledningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
